Dagens Nyheter – 25 maj 1871, sida 1

En märklig skrift om kommunen i i Paris. Vi afsluta i dag redogörelsen för engelsmannen Harrisons i en ongelsk tidskrift lemnade historik öfver kommunen i Paris: Af mindre vigt, fortsätter hr Harrison, är emellertid att undersöka 9: regeringen hade någen rätt att uppträda mot Paris, såsom hon gjorde, när det ör klart, att under då rådande förhållanden i landet ett sådant handlingssätt var detsamma som-uatt i ljus låga tända iubördeskriget. I politiken måste nemligen hänsyn tagas till de faktiska förhållandena, och Paris är nu en gång för alla icke London, Berlin eller Wien. I politisk mening är Paris Frankrike. Man kan gilla eller icke gilla detta faktum, men ett faktum är det i alla fall. Ipolitisk kraft, i moraliskt inflytande, i historisk betydelse uppväger Paris ett tjog provinsstäder, och i verkligheten har denna hufvudstad i Frankrike från den ena generationen till en annan utöfvat samma inflytande som Rom på sin tid egde i vestromerska riket. Andra städes-finnas, både stora och små, men Paris är icke endast en stad, utan en egendomlig social organism, besjälad af menniskonaturens lif och passioner. Alla fransmän känna att förhållandet är sådant, och iogen kan i längden korrekt bedöma franska politiken, som icke känner att i Paris tänker Frankrikes hufvud och klappar dess hbjerta. Häraf följer, att om man i blind lydnad af doktrinära formler förlägger den iegala maktens tyngdpunkt på ett ställe, under det att den verkliga makten finnes på ett annat, ett sådant politiskt system måste brista i stycken, så visst som Paris är Frankrikes naturliga hufvud och man i det por litiska lifvet måste fästa väsentligt afseende vid de faktiska förhållandena, om man ej vill låta sig af dem öfverväldigas. Författaren visar härefter, hurusom Frankrikes historia varit ett fortgående undertrycKande af städerna med tillbjelp ef landet, och hurusom isynnerhet Paris, der på grund af egendomliga politiska, sociala och industriella förvållanden alla de stora frågor, hvilka annorstädes ännu ligga i linda, redan blifvit trosbekännelser för en stor massa menniskor, lidit under detta förtryck. Såväl Bourboverna som julidynastien herrskade med tillbjelp af landtbefolkningen, och Paris historia under kejsardömet har varit en lång oafbruten kamp mot Frankrikes bönder. I tjugo år vred sig det intelligenta och snillrika Paris uuder oket, men icke ett enda ögonblick under dessa tjugo år erkände arbetarve tyrannerna eller underkastade sig böndernas maktspråk. Då kom katastrofen vid Sedan, och för tredje gången under detta årbundrade gjorde Paris en kraftausträngning tör att eröfra friheten. . Denna gåog blef dess befolknin