Dagens Nyheter – 20 maj 1871, sida 2

upphetsade sinnesstämning, stötte bajonetterna i lifvet på dem eller slogo ihjäl dem med kolfvarne ; endast ett par räddade sig genom en hastig flykt. Nu hade man då trädgården, och kapten Amstrup lät sitt folk intaga preussarnes platser; de ställde sig bakom träd och buskar samt sköto upp mot huset, hvarifrån preussarne åter besvarade elden. Men detta ömsesidiga skjutande ledde icke till något resultat, ty båda parterna voro temligen skyddade. En lång stund hörde: man ett ständigt brakande, smattrande och dundrande samt derunder ideligen ett ljud, som när man slår med kastanjetser; det var kulorna som smällde mot träden. Omedelbart framför huset låg en stor gräsplan, som man måste passera för att. komma till porten, men hvar och en som vågade sig ut på den var dödens vissa byte. Redan lågo der nio eller tio lik: det var tappra soldater, som störtat fram i afsigt att spränga porten, men blifvit gooumbortädg af preussiska kulor. Gräsplanen med sin vackra, friska grönska bildade en gapande afgrund mellan de två stridande parterna. Kapten Amstrup var nära att förtvifla, två gånger hade han fört sitt folk fram, för att storma huset, och två gånger hade de anfallande af ett häftigt kulregn tvungits att draga sig tillbaka. Situationen var i högsta grad kritisk, ty redan började danskarnetappa modet, här och der hörde man ett sakta. mummel om att det var oförsvar