Dagens Nyheter – 17 maj 1871, sida 2

satte mera fart i benen, ryckte han åt sig tyglarne igen. På hvarje ordonans, som kom ridande nedanför höjden, såg han med längtansfulla blickar, men när ordonnansen for förbi, lät han början af en ed undfalla sig, hvarpå följde ett oredigt mummel. Slutligen kom en dragon i vild karrier från Gottorps slott; han vek af från landsvägen och red upp på Erdbeerenberg. Kaptenen begaf sig honom till mötes, mottog ordern, lät derpå sin häst vända och red fram till bataljonens front, ropande: — Mina gossar! generalen har gifvit oss det bästa uppdrag en dansk krigsman kan önska sig: preussarne ha besatt Dannevirke ; det är vi som skola taga det ifrån dem igen! Framåt -— marsch! Ett jublande hurra! skallade såsom svar härpå, och bataljonen ryckte hurtigt ned för backen. Ett stycke följde den landsvägen, men sedan vek den af och marscherade öfver en åker. Här var det tungt och svårt att gå, vårregnet hade uppblött jorden, så att fötterna sjönko djupt ned i plogfårorna, men soldaterna tappade icke humöret för det, de sjöngo glada den tappre landsoldat.. ij Danmarks fana, dannebrogen, svajade högt öfver dem; Uffe såg upp till det hvita korset i det röda fältet; aldrig förr hade han så som nu gifvit akt på huru vacker fanan var; han började fatta en lika varm kärlek för henne, som man kan fatta för en menniska.