Dagens Nyheter – 13 maj 1871, sida 1

— God morgon, Uffe, hur står det till med dig? — Jag fryser, svarade Uffe, och fortfor att slå med armarne. — Det tror jag nog, sade Palle och tog sig en dugtig klunk af kaffet; hvarför var du också så dum och lade dig på däck i natt? Jag har sofvit förträffligt dernere i salongen — och till på köpet lyckats skaffa mig en kopp godt kaffe. — Huru fick du den? — Åh, när man är en smula förslagen och vet att ställa sig väl hos folk, så får man alltid hvad andra titta efter. Men nu skall jag dela med dig som en god kamrat — se här har du hälften. Uffe satte koppen till munnen och drack; han märkte genast huru den varma drycken upptinade honom invärtes. — Tack skall du ha, Palle. — Tack sjelf!... Eftersom du nu en gång kommit med i kriget, Uffe, så är jag ändå glad att du träffat tillsamma.s med mig, så att jag kan ha ögonen på dig och hjelpa dig till rätta då och då, när det behöfs. Jag har ju hjelpt dig mången gång förut. — Det har du, svarade Uffe, och hans hjerta klappade varmt af kaffet och af tacksamhet mot Palle. — Ah, för tusan! en sådan fläck jag har fått på min nya uniform, sade Palle och började ifrigt gnida.