Dagens Nyheter – 12 maj 1871, sida 2

va Utdrag af professor Edlunds berättelse å vetenskapsakademiens högtidsdag. Att noggrant bestämma naturfenomenens qvantitativa förhållanden, att i tillförlitliga mått uppmäta tid och rum utgör en af fysikerns vigtigare sysselsättningar på hans laboratorium. Också har konsten att mäta och väga under vetenskapens fortgående utveckling blifvit i hög grad fullkomnad. Man kän numera afmäta delar af tiden och rummet med en noggrannhet så stor, att vira förfäder derom : knappast kunnat göra si. en föreställning. Då dansken Römer jä 1670-talet lyckade3 bestämma den tid, sur: ljuset behöfver för att tillryggalägga afständets från planeten Jupiter till jorden, så ansågs detta med rätta såsom en märkvärdighet. Ungefär 180 år derefter kunde tvenne fransmän bestämma den tid, som ljuset beköfver för att fortplanta sig en vägsträgka af 18 svenskå fots längd. Don härför behöfligå tiden utgör dock icke mer än !so af en milliondels sekund. :Den galvaniska elektricitetens hastighet är så stor, att den i en telegraftråd af koppar skulle hinna löpa omkring jorden nära fem gånger på en sekund. Dess hastighet har blifvit uppmätt i en telegraftråd af omkring 28 svenska mils längd, och för genomlöpande af detta vägstycke behöfde elektriciteten en sexhundradedels sekund. Såsom bekant är, fortplantar sig ljuset genom vibrationer i ett elastiskt ämne, som fått namn af eter. Genom experimentela försök har blifvit utrönt, att ljusvågens längd för den violetta färgen endast utgör omkring fyratiotusen dedels millimeter. Till anförande af dessa exempel har ett arbete, som under förra hälften af förlidet år i Frankrike blifvit utfördt, gifvit tal:n anledning. Tvenne nåturforskare, Cozin och Lucas, hafva nemligen genom experimentel metod, somsynes böra lemna: tillförlitliga resultat, mätt den tid; som: den elektriska gnistan fortvarar vid urladdningen af ett elektriskt batteri. Bestämningar af ifrågavarande slag hafva visserligen med framgäng förut blifvit anställda; men de nämnde personerna hafva användt en förut ej begagnad undersökningsmetod samt erhållit åtskilliga för vetenskapen nya resultat. Bland dessa må anföras, att den tid, som åtgår för urladdningen af ett elektriskt batteri, eller, hvilket är detsamma, tiden för: gnistans fortvaro, Växer efter. en enkel lag med beläggningarnes storlek samt med:gnistansg längd. : Den kortaste tid, som någon af de undersökta elektriska gnistorna varade, utgjorde ej mer än sju milliondelar af en sekund; och den; som upptog längsta tiden, varade ungefär 12 gånger så länge. Det är otvifveluktigt, att åskblixten; hvilken såsom bekant icke är någonting annat än verkan. af-en elektrisk