-— 6 UVI VN trappan oeh in i vagnen, grosshandlarn tog plats vid hans sida, för att följa honom ut till fartyget, och så rullade äkdonet bort. Alla bodar voro stävgda och gatorna tomma. Palle skulle nog gerna ha sett att det varit litet mera folk på gatan, som kunnat bevittna huru han drog i fält, och egna honom tillbörliga hedersbetygelser. Den enda som nu gjorde honnör för honom var en gatsopare, hvilken skyldrade med qvasten och ropade: — Farväl, du tsppre landssoldat! Uffe gör åtskilliga upptäckter. Det såg icke särdeles trefligt ut på Hekla, då Uffe kom ombord. Stor brådska och förvirring syntes råda, matroserna sprungo om hvarandra fram och tillbaka, gång efter annan hörde man grofva svordomar utösas öfver dem, äfvensom hotelser att de skulle bli både kalfatrade och kölhalade, om de icke satte ännu mera fart i benen. Stora packlårar släpades öfver däcket med fara att krossa alla 1 närheten varande fötter, och kom man icke nog hastigt ur vägen, fick man en omild knuff och dito snäsning på köpet, En obehaglig lukt sf vlsos och maskinsmörja ge Vid kajutdörren stod kapten Amstrup inbegripen i ett ifrigt sumtal med ett par officerare. Han nickade vänligt åt Uffe, räckte honom handen och sade: