Dagens Nyheter – 9 maj 1871, sida 1

— 000 — ville gerna gifva 800 riksdaler till, om Palle forärade det. Fra Löve kunde -allsicke begripa, hvad nytta Danmark kunde ha af att hennes Palle blef ihjälskjuten. — Äh, ihjälskjuten! ropade Palle och tog fram brefvet; här kan mamma sjelf se hvad Otto Hansen skrifver, att man blir inte skjuten, om man bara är litet försigtig och pas-ar på så att man icke träffas af några kulor. Grosshandlarn hade emellertid intet synnerligt förtroende till Palles försigtighet uti ifrågavarande hänseende och föreslog honom dorför att, eftersom han verkligen tyckte sig ha en förpligtelse att slåss för fiderneslandet, skulle man skaffa en annan person, som mot betalning åtoge sig att uppfylla denna hans pligt, likasom man ju ofta här i lifvet måste aflöna andra för att uträtta hvad man sjelf icke hinner med. — Jag: skall skicka en kolare i ditt ställe, Palle, sade han, en riktigt grof och stark karl som kan slå ihjäl många flera tyskar än du skulle kunna; dermed blir ändå fäderneslandet bäst betjenadt. Palle stod med brefvet, hans ögon föllo på beskrifningen öfver det angenäma lefnads-sättet på Augustenborgs slott, och dit ville man skicka en kolare i hans ställe! Nej, en sådan narr var Palle ändå icke. — Jag vet inte, hvarför ni göra så många svårigheter, sade han; kriget är slut, upprorshären blef upplöst vid Bov, och det kommer