Dagens Nyheter – 8 maj 1871, sida 2

Riksdags-Nyheter. Båda kamrarne sammanträdde i lördags kl. 10 f. m. och, med ett par timmars uppehåll ander middagen, voro tillsammans första kammaron till kl. 21 till 12 och andra till kl. half 11 på natten. På föredragningslistan förekom först konstitutionsutskottets förslag till ny presslag. Diskussionen i första kammaren, hvilken beslöts skulle gå paragrafvis, öppnades af br Hallenborg med ett längre varmhjertadt anförande, hvilket visade den ärlige fosterlandsvännens intresse för en mönstergiltig svensk publicitet, men ock i flera fall en oklar blick för det praktiska i tryckfrihetsfrågans lösning. Talaren förordade antagandet af konstitutionsutskottets förslag såsom hvilande till grundlagsenlig behandling. Detta beslöts ock beträffande 1 3. (Vi hänvisa våra läsare till Dagens Nyheter för den 1 dennes, hvari samt liga 22 af utskottets hemställan finnas intagna.) Angående 22 2 och 3 beslöts samma som med 3 1. 2 4 blef, på yrkande af hrr Fröman, von Möller, von Koch och Norström, återremitterad. 22 4—8 blefvo (med undantag af 2 5, 4 punkten, som återremitterades) förklarade hvilande till grundlagsenlig bebandling, 3 8 dock först efter votering, som utföll med 45 röster mot 24, hvilka senare voro för af hir C. G. Mörner och von Koch yrkad återremiss. Bättre lycka hade hr Mörner med sin begäran om återremiss af 2 9. 22 10 och 11 förklarades hvilande. 3 12 blef, sedan hr von Koch med slående exempel visat, att det föreslagna: diktadt namn, hvarmed ingen verklig person utmärkes, vare ej förbjudet att å skriften utsättas skulle kunna leda till de betänkligaste missbruk, återremitterad. 22 13 och 15 förklarades hvilan2e, med undantag af den senares 4:de punkt: Kan ej ansvarig för fattare som utgifvare vipgifvas, eller varder derom gjord uppgift bostriåd och pröfvas vara oriktig, ändå att densan:wna af den uppgifne författaren eller utgifvaren erkännes, stände boktryckaren ansvaret. Lag samma vare, om författaren eller utgifvaren vid den tid, då skriften utgafs, ej hade fast bostad iriket och der vistades eller icke var i åtwjutande af pers sonlig frihet — hvilka återremitterades på hemställan af brr de Geer, von Koch, Norström och C. G, Mörner. 22 16—25 förklarades hvilande, den sistnämnde dock först efter votering, som utföll med 27 röster mot 10, hvilka ville återremiss i syfte, att domstol skulle pröfva åtalad skrifts innehåll och icke nämnd. 226, angående nämnds väljande, gaf anledning till en längre diskussion. Hr ton Koch ville, att hvarken landsting eller stadsfullmäktige skulle ha makten härvidlag, utan att nämnden skulle utses bland alla vid riksdagsmannaval valberättigade medborgare. Hr JO. Mörner intygade, ehuru sjelf gammal landstingsman, landstingens oförmåga att rätt kunna begagna sin makt i den föreslagna syftningen. Hr Halienborg yrkade på grund af den diskussion, som uppkommit i andra kammaren rörande denna punkt, densammas återremittering, hvilket ock blef kammareus beslut, oaktadt hvad hrr Rydin och bergstedt hada att deremot anmärka. Samtliga följande 22, 27—34, blefvo utan nämnvärd diskussion frrinrade hvilande till grundlagsenlig behanding. Uti andra kammaren, hvarest öfverläggniogen rörde sig kring förslaget i dess helhet, öppnades diskussionen om den nya presslagen af hr Hedin, Han började sitt anförande med att komplimentera utskottet för den grundlighet och stora möda, hvarmed det utredt denna fråga, och för det lyckliga sätt, hvarpå det öfver hufvud löst sin svåra uppgift. Sedan tal. derefter i förbigående fäst uppmärksamheten på, att han ansåge utskottet skulle handlat kiokast, om det endast hållit sig till partiella förändringar och ej framkommit med en helt och hållet ny lag, hvars följder ej vore lätta att öfverskåda, och sedan han tillika uttalat den tanke, att den ifrågavarande lagens bestämmelser gåfvo min: dre anledning till bekymmer än den tolkning, som af ordställningen i vissa 22 helt visst måste blifva en följd, om: de oförändrade finge qvarstå, framställde han anmärkningar mot åtskilliga 22 i den nya presslagen, hvilken han dock till största delen godkände. Den första anmärkningen gällde den af utskottet förkortade redaktionen af stidgandet