Dagens Nyheter – 27 april 1871, sida 1

tjent af att tagas i närmare skärskådande, på det att icke folkets representanter genom en öfverraskning må bevilja nya penningesummor för ett ofruktbart ändamål. Angående de akademiska adjunkturernas onödighet i allmänhet behöfver jag icke här yttra mig, utan hänvisar i detta afseende till prof. Ribbings till Upsala konsistorium ingifna projekt rörande omorganisation af universitetets lärare-befattningar. Men om man också med honom medgifver att adjunkts-beställningarna — dessa sinekurer, hvilkas innehafvare erhålla 2,500 rdr årligen för 2:ne timmars föreläsningar i veckan under 7 månader af året — äro olämpliga såväl med afseende på vetenskapens som de studerandes behof, så torde dock ingen adjunktur vara mera öfverflödig än de här ifrågavarande. Vid en blick på Upsala universitets katalog skall man finna att de fiologiska vetenskaperna äro företrädesvis tillgodosedda på bekostnad af de rent praktiska — en omständighet som väl hufvudsakligen beror derpå att universitetsinstitutionen räknar sina anor från den tid, då klassisk lärdom gällde mera än vetenskaplig intelligens. Så t. ex. finnas vid Upsala universitet professorer och adjunkter i latin, grekiska, hebreiska och arabiska samt s. k. modern linguistik4, hvartill i senare tider kommit en professor i nordiska språk, under det att naturvetenskaperna äro ofantligt tillbakasatta. Utan tvifvel skola regeringsvännerna framhålla den nationella betydelsen af den omnämnda lärare-stolen, men vi önska högeligen att folkets represontanter icko äfven i denna fråga låta bedåra sig af de fosterlands-älskande byråkrarernas vackra fraser. Vi medgifva gerna att studiet af stamspråket till vårt modersmål kan vara af rätt stort kulturhistoriskt intresse -— och hvilket vetande har icke intresse för den som inträngt i detsamma? — men vi veta också att språkstudierna vid våra universitet icke bedrifvas på det praktiska sätt som tidsandan kräfver, Och för öfrigt, böra icke en professor och 4 (fyra) docenter, af hvilka lärarepersonalen i nordiska språk vid Upsala universitet f. n. utgöres, kunna åstadkomma något i sitt resp. liroämne? Då för icke länge sedan professionerna i nordiska språk inrättades vid våra universiteter, gjorde man sig stora förhoppniugar om de för vår äldsta historia betydelsefulla resultat, som skulle vinnas. Huru hafva dessa förhoppningar blifvit tillfredsställda? Flertalet af dem, som forskat i den nordiska arkeologien, ha varit enskilda personer, hvilka icke vid universiteten inhemtat den vetenskapliga underbyggnaden i detta ämne. På grund häraf önskar jag lifligt att riksdagen måtte spara de 5,000 rdr, hvilka statsutskottet så frikostigt voterat; de kunna bättre användas, t. ex. till folkskolor, tillämpningsläroverk o. 8. v. S.