Dagens Nyheter – 26 april 1871, sida 1

Tidningen Bien Public för i dag mana: till ett uppvaknande från den af maran störd: slummer, hvaraf. Paris lider. Ni, befolknin gens Caesar, som regerar i Stadshuset, vet n att ruin insmyger sig bland våra bostäder! Vet ni att nio tiondelar af Paris bodar icke kunna öppna sina dörrar? Vet ni att hvarje dag som går representerar millioner i oersätt lig förlust? Vet ni att torgen äro toma och slagtarbodarna öfvergifna? Vet ni att folket förgäfves skockas kring de bodar, som ännu kunna hållas öppna — de, der lifsmedel säljas? Vet ni att hungersnöden nalkas. från alla håll — att Paris snart skall hungra? Vet du detta, kommunens Casar? Och om du vet det —-: hvilka :mått och steg vidtager du till vår räddning? Från Versailles skrifver en korrespondent till Times den 18 dennes, bland annat: AHt hvad man ser af striden på Avenue de Neuilly är rök och kreverande bomber. Om allmänheten tror att massor af män äro ute och mörda hvarandra med salvor och med bajonetter — och detta är hvad kommunens rapporter kunde komma oss att tro — så misstager hon sig mycket. Batterier äro placerade kring bron å ena sidan och kring Port Maillot å den andra. Dessa serveras af ett tjog män, hvilka en minut eller två visa sig öfver jordverken och sedan åter försvinna för kanske fem minuter. Ni hör en knall, en hvissling, som med hvarje ögonblick blir tydligare, och om 15 eller 20 sekunder ljudet af kreverande metall. Derpå uppstår mycket rök och ni ser på länge ingenting annat än rök, och då den slutligen skingras, finner ni att hela avenuen är öde. Husens luckor äro stängda och pi kah tro att de äro obebodda, ända till dess ni får se och höra en gevärssalva, som från gluggarna i luckorna aflossås mot luckorna på ett annat hus. Stundom ser och hör man en salva från något busksnår i Boulogne-skogen eller från en krenelerad mur. Den ena af 24-pundingarne på Valerien eller ett kulsprutsbatteri nära bron riktas mot snåret eller mu ren och gevärselden tystnar på den fläcken för att börja på en annan? Då och då är det tyst kanske en hel qvart. Om du frågar hvarför, kan ingen nöjaktigt förklara det. Ni gissar att de stridande kanske intaga sin frukost eller: middag, eller en liten konjak och en cigarr, då plötsligt en ursinnig eld från kanoner, kulsprutor och gevär bryter lös från tre eller fyra olika punkter på hvarje sida, liksom om en elektrisk stöt på eogång hade: väckt alla till nytt lif. Ingen kan förklara meningen med detta plötsliga och gemensamma förnyande af striden. Under det ni funderar, blir allt lugnt igen. Sådan är den: strid, som, hvarje dag pågår rundt omkring oss, och. denna batalj bakom ftönsterluckor, jordbarrikader, stenväggar och busksnår — detta nedhukande och springande, då ett skott väntas besvaradt, det är hvad som i rapporterna kallas hjeltemodiga handlingar, slåss såsom lejon m. m. Vi ha råkat ut för en mycket ledsam affär, värre än preussarnes belägring, och regeringen säger 0ss i sin i går publicerade rundskrifvelse att för någon tid skall. det ej blifya någon förändring, Den stora rörelse, till hvilken hr Thiers sätter så mycket förtroende, är således ytterligare framflyttad. Ett egendomligt: och lärorikt förhållande förete Paris befästningar, säger en engelsk tidning. För någon tid sedan såg man upphofsmannen till Paris befistningar, hr Thiers sjelf, då han undertecknade fredspreliminärerna i Versailles, erkänna sitt vygats maktlöshet gentemot en utländsk fiende Nu anfaller hr Thiers, i Frankrikes namn, dessa samma vallar, som han sjelf : konstruerat och bevisar huru farliga de äro för Frankrikes enhet. De ha varit ur stånd till att försvara landet, men de hota det och hålla det i schack. Icke d rn er I