land utfört stora ting, men som nu visat sig föråldrad och oförmögen att vidare utgöra ett uttryck för landets opinioner och önskningar. Pressen hade vid denna tid en verklig opinion inom landet på sin sida och dess åtgöranden vid detta tillfälle utgjorde endast en legal sammanfattning i tryck utaf en opinion som verkligen fanns och som delades af snart sagdt alla, utom de som för tillfället sjelfva voro innehafvare af de privilegierade ståndens företrädesrättigheter. Nu deremot är nationen delad i två stora hälfter, nemligen de som hittills nästan ensamme burit tyngsta bördan af vår stående -här och de som hittills endast i obetydlig mån deraf varit berörda. Å ena sidan står hela landets jordbrukande befolkning och å den andra sidan står städernas befolkning, embetsmän, kapitalister, fabrikanter m. m.; och det skulle varit helt och hållet fåfäng möda att försöka ens få en skenbar anstrykning af sanning om man försökt att framställa indelningsverkets anhängare såsom hela landets opinion, om icke händelsen vore den att småstadstidningarnes redaktörer, med få undantag, till följd af sin ställning i sina respektive städer, helt naturligt varit rangerade inom derag led, som hylla indelningsverkets bibehållande. Nästan alla folkmöten som varit hållna, hafva också varit först behörigt bearbetade i småstadstidningar och snart sagdt utan undantag bestått af de ofvan påpekade klasser af befolkningen som hafva sin-rotistäderna och icke på landet. ; När nuden krigiska pressen velat göra sig till tolk för kela landet, då den i verkligheten endast utgjort ett uttryck för en del af detsamma, så är klart att den i sina bemödanden skulle misslyckas, såsom äfven visat sig i verkligheten. Detta rörande pressens ställning till frågan om indelningsverket. Vi skola sedermera behandla pressens ställning till frågan om krig. eller fred, hvilken så nära sammanhänger med den så kallade militär-frågans sehaste afgörande, och vi skola visa hur Aftonbladet och de öfriga krigs-entusiasterna förstått att begagna indelningsverket såsom skärm för att bakom densammå dölja sjelfva hufvudsyftet, som ändå tillslut i mer eller mindre mån står i sammanhang med de riksbekanta Ham Selv og de 220004.