Dagens Nyheter – 25 april 1871, sida 2

skottets förslag talade hrr Funck, v. Koch, Leijonancker och v. Geijer samt hr Asplund med någon obetydlig redaktionsförändring. Hrr statsråden Wern och Beruyström törordade regeringens förslag, likväl förklarande sig ej hafva något emot den af hr Ugglas föreslagna höjningen af anslaget. Hr Bildt yrkade återremiss. Vid företagen votering för bestämmande af kontra-proposition mot hr v. Ebrenheims förslag, hvilket af kammaren blifvit till ja-proposition antaget, afgåfvos 64 röster för afslag mot 39 för annan kontra-proposition. I hufvudvoteringen segrade hr v. Ehrenheims förslag med 62 röster mot 42; Hr J. 0. Mörner anmälde reservation. Hrr CO. G. Mörner, Funck, v. Möller, v. Sprengtporten, Rydqvist och Trolle anmälde vid aftonsammanträdets början reservation mot det fattade beslutet hvarigenom kammaren. åt k. m:t för en tid at 5 år lemnar en rättighet i afseende på anslags beviljande, som riksdagen icke egde för längre tid än 3 år. Detta var, enligt reservanternas åsigt, en omyndighetsförklaring, hvartill man ej egde anledning och som dessutom ej kunde, såsom man afsett, förhindra jernviägsstrider vid riksdagen. Derefter företogs till behandling punkterna a. och Db. i utskottets betänkande. Hr L. af Ugglas, understödd af hrr H. Wachtmeister och Funck, yrkade, att nu, efter det kammaren förut fattat beslut i den riktniog som skett, k. m:ts förslag skulle antagas. På grund af ett föregående yttrande af hr Vv. Sprengtporten uppträdde statsrådet Wcern angående meningen med vilkoren för aktietecknarne samt om de olyckor, som drabbat en del af aktieegarne i Dalslands kanal derigenom att större belopp, än de tecknat sig för, blifvit utkräfdt. Meningen med motsvarande teckningar förut hade varit, att de enskilda skulle skaffa hvad som behöfves och att staten icke skall förlora något. Den solidariska aktieteckningen måste medföra olyckor. Hr Henning Hamilton, som sade sig anse, att föreskrifter af handlingar, som ådagalade bolags förmåga att uppfylla sina förbindelser, vore betryggande, ville, att frågan skulle återremitteras, på det att man må veta om huru de föreslagna lånen skola användas, om såsom rena lån eller skänker, innan man beslutar om vilkoren för deras beviljande. Hr v. Koch ville en förändring i punkterna, i syfte att den solidariska ansvarigheten måtte kunna undvikas. Hr OC. E. Mörner yrkade återremiss i samma syste som hr Hamilton. Hr Posse ansåg återremiss vara obehöflig. Hrr Funck och C. Ekman yrkade bifall till k. m:ts förslag. Hr Nordenfelt yrkade återremiss. Statsrådet Wern anhöll, att regeringen icke måtte påläggas några andra skyldigheter än att godkänna bolagsordnvingar för utländska bolag, som anlägga jernvägar i Sverige, emedan en mängd stora svårigheter i annat fall skulle framkallas. Hr Bildt kunde ej gilla, att så betydande belopp som nu vore fråga om skulle beviljas så länge man blott vet, att de skoal användas till jernvägar, men ej på hvad sätt yrkade återremiss. Detsamma gjorde dessutom hirr Reutersvärd, Rydqvist och Wallenberg, hvilken sistnämde önskade det tillägg, att remissen skedde i den syftning, att anslag utan återbetalniogsskyldighet till enskild jernväg i intet annat fall lemnas än attriksdagen derom för sin del beslutar. Hr Henning Hamilton uppträdde ännu en gång för återremiss och kom derunder att å propos yttra sig om Öskarshamn—Nässjöjernvägen och dess ställning: dess utsläppta 78-procents-obligationer gälla för närvarande 64 procent. Hr 4. :C. Raab anmärkte, att det nog finnes andra enskilda jernvägsbolag, som ha det lika betänkligt stäldt för sig som det af den föregående talaren framdragna. Yrkade återremiss. — Vid anställd votering segrade k. m:ts förslag med 53 röster mot 42, hvilka voro för återremiss, — Första kammaren har således beslutat, att med hänsyn till de enskilda jernvägar, som erhålla statsbidrag, kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af k. m:t som ock närmare bestämmer de ställen hvilka jernväg skall beröra, Momentet C i 6:e punkten hlef af första kammaren utan votering återremitterad först efter en omständlig diskussion, hvari deltogo hirr Z, af Ugglas, v. Möller H. Wachtmeister, Nordenfelt, Leyonancker, J. 0. Mörner, C. Ekman, Wallenberg och Henning, Hamilton, : I andra kammaren, som först behandlade frågan om anslagets belopp och formen för understödet, uppstod härom en lång debatt. Hr Gunness föreslog (med åfslag å utskot