genom en förtrollning, blott ett ord, ett enda — och Palle Löve skulle den följande dagen h haft en ytterst intressant nyhet att spring. omkring i staden med. Snart förändrades en hast uttrycket i Inez öga, Uffe andade: lättare, såsom den der åtor blir herre öfve sig sjelf. — Jag glömde visst min mantilj inne i sa len, sade Inez och reste sig upp; Uffe spran; för att hemta den, men Inez kom honom förväg; just då hon trädde ut i salen, mött; henne löjtnant Zimmerthal, som passade på tillfället och bjöd upp henne; hon tackade och i nästa ögonblick såg Uffe henne och löjtnanten svänga om i den lifligaste vals. — Jag, eländige stackare, som inte hade mod till att tala, medan det ännu var tid till! att tala! mumlade Uffe och sammanbet tänderna af förargelse. : Då valsen var slut, ställde Uffe sig vid Iney) sida, men löjtnanten förblef också qvarstående, och det tycktes roa Inez mera att tala med honom än med Uffe. Efter denna dans följde kotiljongen. Uffe, som bittert ångrade sin förra försagdhet, beslöt nu att visa ett dubbelt mod och nalkades derför Inez med begäran att få dansa kotiljong med henne. Från andra sidan kom löjtpant Zimmerthal med samma begäran, Inez tvekade och visste ej åt hvilkendera af dem hon skulle svara ja. Då fattade löjtnanten UFFE IIJELMS OCH PALLE LÖVES BNDRIFTER. BB.