Dagens Nyheter – 24 april 1871, sida 1

ligen plats å Wårby skog inom Huddinge socken den 16 dennes bemärkte 14-årige ssen Ludvig Jonsson uti en fördjupning invid en större sten ett öfver jordytan tramskjutande metallstycke, som vid närmare undersökning befanns vara en fingertjock, något öppen ring af ett armbands storlek och antagligen af silfver. Vid derpå företagen gräfning invid och under samma sten anträffades en dylik ring, 42 stycken mindre kulor, 34 st. små spännen eller beslag och ett större kupformigt smycke, allt utmärkt väl arbetadt och delvis förgyldt samt sannolikt, liksom 6 st. jemväl funna mynt, af silfver. Fyndet är kungl. maj:t och kronan till inlösen hembjudet. Hafreexport. Ångfartyget Motala afgick härifrån i lördags kl. 2 e, m., destiveradt till England och medförande 8,600 tunnor hafre. Norra straff: och arbetsför gelsects fångantal utgöres för närvarande af 480 qvinnor. Ny åängbåät. Från Norrköping telegraferades i fredags till Dagligt Allehanda: Det nya och stora Göteborgsångfartyget Hugin gjorde i dag sin profresa och kom dervid till 9 knops fart i timmen. Fartyget har mottagits med mycken belåtenhet af rederiet. Farleden är nu öppen söderut Ängfartyget Aros utgick ilördags på besigtningsresa. Ison forcerades til: en mil bortom Kungshutt, der en fots stark ig hindrade vidare framfart. Tenier. Carinas fjus, svenskt original i 1 akt a Edvard Bäckström Till Capris milda luft ha öfversten och öfverstinnan flytt från Sveriges stränga vår och höst för att finna bot åt sin elfvaårig: älskade gosses bröstlidande. I fiskaren Mat. teos stuga bo de och omhuldas me italiensk höflighet och sydlänsk välvilja så väl af honom som hans dotter Carina. Gos sens tillstånd synes hopplöst. Far och mo stå nära förtviflan. Carina tänder ljuse på madonnabilden och söker i hennes nå räddningen åt barnet. Öfyersten litar mer på den närboende pateras lansett, men de ofördragsamme presten vill icke med betjena kättarens barn. Öfveretinnans mo dershjerte veknar; protestantismons Gud ä nära att i hennes själ lemna rum bredvi sig åt den katolska gudarmodren; hon tände åter Carinas ljus, dom maken, fördömand vidskepelsen, har släckt; och se — vägled af dem anländer en läkare, som icke skyt att trotsa den förskräckliga stormen oc segla öfver från Neapel för att söka rädd det af döden hotade barnet. Af dessa antydningar finner man att för fattaren för sig uppställt många särskild mål: att skildra italienska folkets karaltc och religiösa lif; att i motsättning fram ställa protestantismens nykterhet; att mål samma motsatser inom katolicismen sjolf, re presenterade af den fanatiske presten å en sidan och den af pligtkänsla drifne läkare å den andra; att ådagalägga skilnaderna mel lan fadersoch moderskärlek, den förra mer egoistisk, den andra uppoffrande allt, ind till det högsta. I allt detta är inväfdt e enkel kärleksidyll, spelad mellan Carina oc! fiskaren Beppo. Med en konstfärdighet, desto mera be undransvärd som den lyckats åstadkomm