Dagens Nyheter – 21 april 1871, sida 3

Kring den marmorbleka pannan Svea fäst sin a minneskrans, skönare än ryktets lager, skönare än kronors glans. Oförgänglig hennes h der hon, älskande och trogen, fyllt sitt höga lefnadskall. I den svenska kungagriften, under nädartornots okt, under segerfanors skugga, hvilar fridfullt hennes stoft. Som en dufva, trött af färden, somnar trygg i örnars bo, ibland nordens hjelteskuggor slumrar hon i ostörd ro. Men deruppe, från de rymder, dit den ädla anden gick, kärleksfull hon skådar neder, med förklarad englaick. -Stormen genom tiden ryter, jagande från strandi till strand, må hon bedja, må hon vaka öfver Skandiens folk och land! evetecse Te ågkomst i de bygder lefva 5