Dagens Nyheter – 21 april 1871, sida 1

bjöds omkring blard gästerna i de öfriga tummen. Han kunde höra hur man skrattade och språkade med hög röst, han hukade sig ned der han satt i den stora länstolen, likasom haren ångestfull kryper ihop bakom gin buske, då han får höra jägarhornets toner och hundskall Han beslöt att dröja på sitt gömställe, tills dansen åter begynte; sedan skulle han oscdd och obemärkt smyga sig bort och begifva sig upp på sitt rum. Nu klappade Palle igen, åter ljöd musiken, och Uffe kunde höra huru man gick in i den stora salen. Plötsligt inträdde Inez i kabinettet och utbrast: — Men sitter ni här? Jag tror nästan att ni gömmer er för mig; vill ni kanske helst bli befriad från att dansa med mig? Uffe sprang upp och framstammade några ursäkter, sågodt han kunde, samt ledde derefter Inez in i danssalen. -— Låt oss taga plats derborta vid kakel: ugnen, sade Inez, jag tycker inte om att vara bland de allrasista. Uffe förde henne till den plats, hon angifvit, och Inez fortfor: — Ni må tro att jag haft ett icke ringa besvär för att behålla den här dansen åt er; ty det har varit öfver ett tjog herrar som bedt mig om den, och jag har måst shitta på alla möjliga förevändningar för att slippa från dem, i synnerhet som pi inte visade er, så att det såg ut som om ni ej ville dansa med mig.