Dagens Nyheter – 18 april 1871, sida 3

Tysklands politik: Försvarsfrågan har tundef en tid så mycket upptagit våra spalter att vi måst för tillfället förbigå några märkliga händelser i utlandet. Vi skola nu godtgöra försummelsen och redogöra då först för den märkliga ädressdebätten i tyska riksdagen. Kejsaren hade i sitt tal vid riksdagens öppnande uttalat att Tysklands politik, sedan det nu förskaffat sig enhet och trygghet mot anfall, skulle blifva en fredens pölitik. . , Efter öfvorläggning mellan Kkaitttidrens olika partier uppsattes ett af dem alla, utom ultrakatolikerne, gilladt förslag till Brarsadress, hvari förekom följande strof: De svåra lidanden Frankrike nu är underkastadt, oberäknudt de äf kriget vållade olyckorna; bestyrka den ofta, men aldrig ostraffadt förj bisedda sanningen att inom de civiliserade nar tionernas krets icke åns dem mest sansade Har tion kan Vara tiyggåd mot betänkliga skakningar anfiat än derigepota att bön rishgtinskränker sig till utvecklingen f sitt inre Hf Afven Tysklahd hat i förgåvgon århundraden; då dess monarker följde traditioner af fremmande ursprung, funnit fröen till sitt förderf uti ioblandningen i andra folks angelägenhetet, Det nya riket nteår från folkets egen anda, hvilket, väpnadt endast för sitt eget försvar, vill egna sig uteslutande åt fredens värf. I jaa förbindelser med de andra folken fördrat Tyskland ingeitiog inert för sinä inedborgare är aktningen för det som rätt och folksed tillförsäkra dem, och utan att låta sig häntöras, vare sig af motvilja eller vänskap, öfverlemnar det åt hvarje annan nation att som den för gudt finner välja medlen till enhet, åt hvarje annan stat att bestämma öfver sin organisation. Vi hoppas att de tider aldrig skola återkomma, då Tyskland, under hvad form och förevändning det vara må, blandar sig i atidta folka HiKk . Detta uttalande för den redan af lingland antagna och erkända non-interyentions-principen förordades i riksdagen uti ett längre yttrande af det nationalliberala partiets ledare; hr vob Benningsen; Han sade: Den i vår adress proklamerade non-interventiotisPrincipen i fråga om andra folks lif. hvilken är väl egnad att skingra andra folks bekymmer, är å andra sidan äfven väl egnad att på förhand afskära Modruiniga loekelspr, oh sträfvanden, som kunde leda den tyska politiken på aivukar. !Våfliga bravorop.) Vi kunna ju finna det begrip att med återuppständelsen af ett så mäktigt Tysk land, med benämningarne kejsare och rike också amla minnen och traditioner skola väekas till if både hos Sn och värt Folk. De fropelska folken kunna pldrig glömma; att iden om en ni: vötatt HORA Under hela ÅrnUndfadek förtlokdö under benämningarne det tyska kejsardömet och det tyska riket. furspas ävura vin ungo pa AGN tid Tyskland var starkt erfara trycket af denna ids genomförande. Ja, det hm funnits tider, då tyskarne, genom lusten att blanda sig i andra folks inre ängelägenhelor, genom lusten ätt iske blott skaffa sig rakt ch inflytande tat ärvek andr folks länder mtd silt nredelti djnrdöme var en skräck för Europa. Denna s räck, denna fruktån kunde mycket väl åter vakna till lif vid en tidpunkt då en för Tyskland och utlandet oerhörd och oväntad kraftutregkling äl det tyskä folktt inträffat. Ofverraskande såsom denna kraftutveckling varit för Tysklands grännfolk, en kraftutvetking, hos hvilken fur i1og, förenade gnilla och 6n hittills oöfverträffad duglighet hos armå och anförarg, femte ensnilirik statskonst, tillkommer det oss att draga försorg om, ätt detta ånyo uppståndna, mäktiga tyska rike befrins från det misstroende och de bekyimner hos ändra folk, hvilkas tillvaro, lyvärr, tyekes bekriltas af åtskilliga företeelser a oväntadt slag hos flera af våra grann: länder. Jag vill icke gå längre. Då 1 land länge varit svagt; då i följd deraf icke blott hos Frankrike, utan äfven hos svagare och mindre gramnar den lusten och det oftz hög genomförda sträfvandet att göra sina intressen gällande på Tysklands bekostnad förefunnits, så kan också medvetande: om de begångna orätter, som från äldre tider ännu utöfvar sitt inflytande hos dessa folk, hålla den fruktan vid lif hos dom, att den nu varande, fyska staten kändes våra ve för ätt låta don styrka, som kommit henne till del, förleda sig till liknande ing:epp, som hon förr måst fördraga af svaga och starka grannar. Vi ha så mycket större skäl att gendrifva dessa farhågor som Tyskland nu återeröfrat från detsamma lösryckta, tyska gränsländer. Just i betraktande ar kunde 1 ten farhäga uppstå; att Hos det tyska, så öfvermäktiga folket och sta kunde uvppvakna att se sig om en efter andra länder, hvilka en gång stätt i närmare samband med det tyska riket. Här i Tyskland veta vi att förhållandet så icke är; men så mycket mera, tror ag, är det vär skyldighet att icke undandraga den kejserliga regeringen värt kraftiga och lifliga bi-s då hon på ett så öppet och lojalt sätt för de främmande nationerna proklamerar on fr ds-, cn non-interventio:.spolitik. Om vi på detta