Dagens Nyheter – 18 april 1871, sida 1

hvilka allmännast förekom en önskan att ett sammanjemkningsförslag måtte kunna åstadkommas, hir Printzensköld, Englander och Kerj, hvilken senare dock förklarade, att, om han tvingades att välja mellan regeringens förslag och utskottets, skulle hans bifall icke tilldelas det förra. På samma ståndpunkt, som regeringen, ställde sig obetingadt hrr Grenander, Lindström, af Schmidt, Rundgren och Helander; hvaremot utskottets förslag om 15 års aflösning förordades at hir Lars Ersson, Mankell, Petter Pettersson, Bylander, OC. J. Bengtsson, Thorell, Jöns Pehrsson, Sven Brolin, A. Andersson från Skaraborgs län, Jonas Jonasson, Sven Nilsson i Efveröd och Sven Nilsson i Österslöf, hvilkens anförande räckte nära 1!2 timma och hvarmed sammanträdet i går afton afsläts, då ännu några och femtio talare hade anmilt sig, hvilka sålunda få uttala sin mening i dag, sedan de sofvit på saken. Under diskussionen, som i allmänhet var ganska lugn, förekommo dock åtskilliga hetsiga drag, uppenbarande sig från den regeringsvänliga sidan i beskyllningar mot utsköttswajoriteten och dess medhållare tör egennytta, köpslagande, ofosterländskt sinnelag m. m,, hvilket allt tillbakavisades, isypnerhet af de sistnämnde två talarne, som bådo motståndarne lägga handen på hjertat och förklara sig sjelfva fria från egennytta i denna sak. Åtskilliga andra talare utslungade äfven förebråelser mot pressen, som i denna fråga, enligt deras förmenande, ej förenat åsigterna, utan förvillat opinionen genom att hängifva sig åt ytterligheter och genom obetänksamma beskyllningar mot olika tävkande bidragit till söndring och derigenom försvårat frågans lösning. Det var isynnerhet hrr Ketij och John Ericson som i detta fall skarpast uttalade sig, hvarvid den senare särskildt erinrade om Aftonbladets råd till regeringen vid början af riksdagen, att hemsända riksdagsmännen och utskrifva nya val, om de nuvarande representanterna ej visade sig villiga att antaga den föreslagna armborganisationen — ett råd, sade talaren, som var det oklokaste någon kunde gifva regeringen, ty det vittoade om fullkomlig obekantskap med den rådande stämningen bland allmogen och skullt, om det följdes, framkalla en verklig opposition, sådan man hittills ej sett. Eftermiddagens sammanträde i Första kampvären öppnades med diskuterandet af denna råga. Hrir Stråle och v. Otter yrkade bifall till den af Första kammarens 5 utskottsledamöter ingifna, bekanta reservation. Hr Ribbing yrkade i ett längre skriftligt anförande bifall till k. m:ts förslag, men med åtskilliga modifikationer i afseende på rustoch rotehållarnes ställning. Hr 4. C. Raab talade för punktens återremittering, i afsigt att få bestämd en viss aflösniogssumma. Häri instämde hr Montgomnery-Cederhjelm. Emot detta hr Raabs yrkande uppträdde ifrigt hr Stjernbiad — härutinnan understödd af kr v. Geijer — hvilken, hr S,, talade för den reservation, bland hvars afgifvare han var. Hr v. Koch förklarade sig komma att rösta för k. m:ts förslag, ifall han öfvertygades derom att det uppfyllde alla de anspråk på ett ökadt betil, som den nyaste tidens .krig visat vara af nöden. Visade genom exempel, huru indelningsverket trycker ojemnt.. Hr v. Ehrenhem. medgaf, att en ökad tunga kommer att läggas på rustoch rotchållarne, ifall k. mits förslag blifver lag och föreslog fördenskull en skrifvelse till k. m:t, i syftving att få det förhållande, hvari rustoch rotehållarne komme med hänsyn till denna ökade tunga, rättvist ordnadt. Hr Ha.selrot talade äfven för en lindring och iustämde med hr Raab. Hr Ry. din uppläste en skrifvelse från hr IHazclius, Ts LB oo IAS ne a Er fe tr TSE a da a de fr Tea ge gt mt EESK