Hr Bitdt hade visserligen åtskilliga betänkligheter mot den öfningstid, utskottet i sitt förslag tillstyrkt, men ville dock ej sätta sig emot det. K. m:ts förslag vore det antzgligaste, om ej för annat, så derför, att det bildade en öfvergång till ett bättre. Talaren yttrade för öfrigt sitt nådiga välbehag öfver den del af pressen, som i denna fråga gillat k. m:ts ärenden, men skänkte sitt djupa förakt åt riksdagens majoritet, som vill taga sig en extra inkomst. Denna majoritet varnades för att ej sätta sig emot k. m:ts förslag, emedan ett dylikt motstånd vore politiskt oklokt. För bifall yttrade sig vidare hir I af Ugglas, Tornerhjelm, A. C. Baab, de Geer och Hallenborg, hvilken sistnämnde emellertid i förbigående medgaf, att indelningsverket vore ett onus för jordbrukaren. Hr von IKoch förklarade sig vara en fridens man och till och med så sangvinisk, att han, om ock ej i sin tid, hoppades på den sanna kristendomens seger ötver blodsdåden, men ville ej sätta sig emot k. m:ts förslag om vårt försvarsväsens ombildning, emedan han hört det gillas af kompetenta personer, samt emedan man, om än aldrig så stor fredsvän, i våra dagar bör följa romarens uppmaning att vara beredd på krig, om man vill ha fred. Hr Posse ogillade ej sjelfva den diskuterade punkten, men dock flera omständigheter, som dermed stodo isammanhang. Hr OC. G. Mörner ville ha: 20 år och 40 år utbytta mot: 22 och 35; hr J. 0. Mörner gick ett steg längre i nedprutning och ville ha: 22 och 29; och hr MontgomeryCederhjeim talade för en obetydligare redaktionsförändring af punkten. Samtlige öfriga punkter och paragrafer, t. o. m. 2 47, af utskottets förslag till värnepligtslag antogos uuder förmiddagsplevum af första kammaren utan en enda voterivg Den diskussion, som med hänsyn till tre fyra af dem uppstod och som fördes af hrr von Koch, J. O. Mörner, Lagerberg, Henning Hamilton, Wijkander, de Geer, Faxe, Nordström, Rydgvist m. fl., var utan all allmännare betydelse. Diskussion om indelningsverket. Andra kammaren behandlade frågan i den ordning, som finnes uppställd i försvarsutskottets betänkande, hvadan alltså punkten om in-delningsverket först föredrogs. Under förmiddagssammantridet, som räckte från kl. 10 till 3, hunno endast 11 talare uttrycka sina åsigter, och när kammaren åtskildes för att intaga middag, hade ännu 60 af kammarens ledamöter begärt ordet. Debatten öppnades af chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Abalin. De oroande rykten, som under senaste dagarne kringflugit angående regeringens ställning till denna fråga, nemligen att det vore fråga om andra kammarens upplösning, i händelse utskottets förslag bifölls, eller ock att krigsministern i sådant fall skulle afgå och med honom hela konseljen dessa rykten biefvo temligen tydligt vederlagda redan af de första ord, hr krigsministern uttalade, då han nemligen uttryckte sin belåtenhet öfver att utskottet gillat den militära grunden i hansorganisationsförslag, som utgöres af utsträckt virnepligt. Skiljaktigheterna, af hvilka deu hufvudsakliga gäller frågan om indelningsverket, hänförde han till detaljbestämmelserna och uttalade endast ett beklagande derötver, att utskottet icke helt och hållet kunnat instämma i det af regeringen afgifna förslaget samt deröfver att utskottet icke ur synpunkten af det allmänna bästa uraktlåtit att taga hänsyn till enskilda förhållanden, genom hvilket förfaringssätt å utskottets sida hela den stora fosterländska frågan nu löper fara att splittras och i följd deraf falla. I afscende ä indel niongsverket och de så mycket omordade kuektekontrakten åberopade talaren hvad han i detta fall yttrat vid föregående riksdagar, hvarefter han dels underkastade betänkandet en kritisk oe GT RRIA (Ge Faa s KR MT PRB JV OM ED är Vr RIE mf rn VRT ES DL NRA TR ent ft Br ANA NS KAS RER DR, TÅN