Dagens Nyheter – 17 april 1871, sida 2

var han vid godt mod och sökte uppmuntra Uffe, då han såg huru nedslagen denne var. — Ah! hvad gör det, sade han, om man också får sitta några dariarrest; man upphör väl derför inte att vara en honnett mansperson. För er är det dessutom ingen nöd, ni är ju bättre folks barn, så att ni slipper nog lätt undan. — Det är inte det jag tänker på, svarade Uffo; utan jag förargar mig öfver att jag lätit mig förledas till slika dumheter. — Nåja, hvad gör äfven det, på det hela taget? tröstade smedsgesäller; liten muntration måste man ha ibland, annars blir det bara tråkigt här i lifvet. Och vet ni hvad, det var ett riktigt roligt skämt vi hade för oss i dag. Jag kan skratta ännu när jag tänker på huru brandvakten hängde på Nikolai torn, i synnerhet då han tog fram pipan och började blåsa! Hör, vet ni hvad, det var en syn som man kan ha glädje af på sina gamla dagar — och presten säger så ofta att vi ska tänka på våra gamla dagar i tid, medan vi ännu äro unga. Uffe hade åter försjunkit i sina sorgsna tankar. — Men pu kommer det surt efter, började smedsgesällen åter efter en liten paus; jag får väl vara beredd på att bli mottagen med varma serveter af mästarn, för det jag varit på kommers igen, fast mästarn troligtvis sjolf