åter ata sig 1 besittning af förstaden ouilly, och obestridligt är att de försvarat sig med mer ståndaktighet än vid de första anfallen af Versailles-trupperna. En af Times korrespondenter skrifver följande skarpa ord: Man har funnit utländingar — hufvudsakligen italienare — i insurgenternas leder. Detta har gifvit den franska stoltheten en svag grund till en kolossal lögn, som nu är i mången fransmans mun. Åh, det är icke fransmän, som göra detta — det är utländingar!t Jag har hört män, af hvilka man kunde vänta sanning och omdöme, säga, att tyskarne äro mycket lierade med och talrikt representerade bland männen från Montmartre! Hvad de osanningar beträffa, som på båda sidor uppdukas om franska segrar och franskt hjeltemod, äro de sådane att man tycker sig försatt några månader tillbaka och att kriget mellan Frankrike och Tyskland än en gång utkämpas. Folk, som förra veckan ryckte på axlarne och menade tro på att man inte kunde lita på trupperna, gå nu omkring och skryta öfver att det inte finns en sådan armå i verlden. Den sida, som lidit nederlag, skyller naturligtvis alltid detta på förräderiets räkning. Man försäkrar, att den olyckliga Flourens måste gömma sig i ett värdshus i Chåtou för att undgå sina följeslagares raseri, ty i samma ögonblick Valeriens kanoner började spela mot dem, skreko de naturligtvis: vi äro förrådde! De säga, att man hade försäkrat dem att fästets garnison skulle göra gemensam sak med dem och voro beredda att vända kanonerna mot regeringens trupper. Assi har redan blifvit ställd under tilltal för förräderi. Det är en gammal historia, att när helst en fransman får stryk, har han blifvit förrådd, och hans afgud från föregående dag är gerningsmannen. Personer, som haft det bästa tillfälle att känna general Trochu och studera hans karakter, säga, att det icke finnes en mera högsinnad man än general Trochu, och dock är han den mest lastade man i Frankrike. Det finns knappt en bokhandel i Paris, som icke har att uppvisa någon förolämpande karrikatyr öfver honom, i hvilken han framställes såsom en religiös skrymtare och förrädare mot sitt fädernesland. Att döma af några af de handlingar, hvilka inkomma till nationalförsamlingens motionsutskott och der qväfvas, måste det finnas bra många galningar i Frankrike, oafsedt dem, som äro intagna på det förträffliga dårhuset Charenton. Bland de mått och steg, som en motionär allvarligen påyrkar för att betrygga regeringens säkerhet och nationalförsvaret är att till Algerien öfverflytta alla regeringsdepartementen och alla friska menniskor utan undantag. Ett par motionärer anser nationalförsvarsregeringens ställande till ansvar såsom majestätsbrott. En deputerad från landsorten motionerar att exekutiva makten måtte beröfva Gambetta alla medborgerliga rättigheter och inspärra honom på ett dårhus. En uppfinnare begär att hr Thiers och hans kolleger måtte antaga en mycket lättvindig metod att genom gift med ens befria sig från de preussiska armåer, som ockupera delar af Frankrike, hvil ken metod uppfinnaren erbjuder sig att ställa till regeringens förfogande. Det väckte mycket skratt då dessa många olikartade förslag till landets förkofran upplästes för församlingen. (EET SSE RO EE NS STEREO TER Are