Dagens Nyheter – 13 april 1871, sida 1

tillgång på väl öfvadt folk att värfva eller uppbåda i händelse af krig. I dess ställe vill regeringen behålla rekapitulanter och soldater till och med på half sold. Det är ett högst oklokt förslag. Ett annat förslag, att betala gardister som vilja vara så goda och begära permission, är rakt uppåt väggarne. Likaså att minska på vårt billigaste infanteri, men öka alla våra dyraste trupper. Att kasta öfver bord 1868 års förslag, att öfva ungdomen mellan skolåldern och beväringsåldern, derför att praktiska svårigheter möta en ännu oförsökt sak är någonting särdeles egendomligt: Att på samma gång öka de fleste värfvade officerares löner genom: att efterskänka ackordsamorteringen och tillägga Stjenstgöringspenningar är väl mycket liberalt. Och de hederliga kaptenerna vid Gotlands nationalbeväring, do skulle riktigt få vandra på rosor! Att insticka landets allmänna beväring i ledet med värfvade soldater vore just att skicka den uppväxande ungdomen i en god skola. Krigsministern måtte haft alldeles för mycket att göra, så att han icke hunnit förskaffa sig närmare kännedom om våra gardisters lif. Eljest skulle han ej ha föreslagit någonting så abnormt. Undras hvad hrr statsråder skulle säga om någon satte 1 fråga att sätta deras döttrar vid 21 års ålder sida om sida med just icke urvalet bland äldre tjenstflickor! Den ökade årliga kostnaden uppgifves blott till 2,808,533 rdr 16 öre, men härtill kommer den påräknade inkomsten af den nya värneskatten, hvarigenom totalsumman af okad: beskattning gerom det nya armöförslaget växer till 3,108,533 rår 16 öre. F extra anslag begärdes 17,208,118 rdr, men derjemte att af statens besparingar skulle användas 1,258,000 rdr, så att tillhopa 18,466,118 rdr fordrades till extra utgifter. Franarike skall nu betala i krigskostnadsersättning 3,500 millioner rdr svenskt. Om Sverige proportionsvis till befolkningen betalade detsamma, skulle vi erlägga 350 millioner. Räntan derå utgör, efter 5 procent, 17!2 million. Nu har af oss begärts på ett bräde 18!2 million, hvarå den årliga räntan stiger till ,........... rdr —925,000: — Dessutom äskas i nya skatter årligen ..... 3,108,533: 16. Summa rdr 4,033,533: 16. Detta är något mindre än en fjerdedel af den årliga ränta som Frankrike för framtiden får vidkännas för krigskostnadssumman. Men då nu i Frankrike hvarje: person öfver hufvud taget är minst 5 gånger rikare än hvarje person i Sverige, så drabbas svenskarne relativt af en högre börda. Visserligen har någon ändring i kalkylen uppkommit genom afslag till några af de begärda anslagen, men den lindringen är obetydlig. Skulle landet ånyo: drabbas af ett par missväxtår, så komme viatt upplefva en mycket svårare jordbrukskris med exekutiva hemmansförsäljningar, än den nuvarande generationen ännu varit vittne till.