-— LU — Ah! låt du apoteket sköta sig sjelf; i dag må hvarje god medborgare sätta sina egna angelägenheter åsido, för att uteslutande egna sina omsorger åt fosterlandet. — Men jag måste åtminstone begära tillstånd att få vara borta i dag. — Och under tiden försiggår hela komedien, och vi komma dit först sedan allt är. slut. Var nu inte barnslig, Uffe, utan visa att du har blifvit en fullmyndig man, som har sin egen vilja och icke gömmer den i apotekar Jersbecks västficka. De voro emellertid komna ned på gatan; Uffe hade dock icke riktigt mod till att gå med, utan ville först begifva sig till apoteket, för att anmäla sitt uteblifvande. Men nu tog Palle i med allvar och förehöll honom den pligtförgätenhet hyvarom hans beteende vittnade; han skulle hylla sin nye kung, och ingen jordisk angelägenhet kunde lägga hinder i vägen derför. Så gaf Uffe slutligen efter, i synnerhet då han såg, hvilken mängd menniskor uppfyllde gatorna, alla styrande sin kosa mot slottet, ty deraf väcktes Uffes nyfikenhet. Platsen framför slottet var redan full af menniskor, hvarför Uffe ämnade helt beskedligt stanna bredvid kanalen. Men det ville Palle på intet vilkor tillåta: här kunna vi ju hvarken se eller höra något; vi måste längre fram, sade han; och härpå började han tränga sig in bland den tätt sammanpackade folkmassan. : Visserligen vankades