mens större talrikhet och betydligt fastare organisation. I afseende på den: stridbara styrkan räknar hr Abeling liniearmå omkring 100,000 man, men hr Mankells endast 90,000. Den senare synes på goda skäl antagit samma: siffra, som landtförsvarskomiten af 1861— 1865 och k. m:t i sin proposition vid 1865 —1866 års riksdag, äfvensom 1867 års riks-, dag. Som man känner, beräknades derstädes den norska hjelpen till 15 å 20,000 man, och då ansågs svenska liniearmån ej behöfva göras större. Denna omständighet har af hr Abelin sannolikt ej tagits i betraktande. (Forts.)