Dagens Nyheter – 29 mars 1871, sida 1

RR RE RR Fr REN VE FE EE Rh EA EN Dessa statsskulders stegring är ganska egendomlig och kapitalsiffrorna kunna sammanställas som följer. Vid utbrottet af franska revolutionskriget, år 1793, ställde sig skulderna sålunda: Storbritanien . : . .. . pd st. 270,000,000. Europas kontinent . .. -203,000,000. Förenta staterna . . .. 15,000,000. Brittiska Indien .... 8,000,000. Summa pd et. 496,000,000. Vid slutet af nämnda krig och vid räkningarnas uppgörande voro statsskulderna år 1815—20: Storbritanien . .... pd st. -902,000,000. Europas kontinent . . 570,000,000. Amerika. .... sen M 29,000,000. Brittiska Indien ... 29,000,000. Summa pd st. 1,530,000,000. På 20 år hade skulden således tredubblats och England var skyldigt mer än hela den öfriga verlden. Perioden från 1820 till 1848 var fredlig och skulderna stegoej så mycket. De voro år 1848: Storbritanien . . ... pd st. 820,000,000. Europas kontinent .. 746,000,000. Amerika. ....... -114,000,000. Brittiska Indien ... 5 50,000,000. Summa pd st 1,731,000,000. Men Englands skuld sjönk till mindre än halfva totalbeloppet af skulderna. Efter år 1848 började en ny tidrymd af oerhörda rustningar och motsvarande stegring af skul derna, så att de vid franska kejsardömets fall år 1870 utgjorde: Storbritanien . ... pd st. 800,000,000. Europas kontinent .. 2,165,430,000. Amerika. ....... 765,320,000. ST 104,716,000. Afrika. ........ 39,655,000. Austral-asien . . ... 35,744,000. Summa pd st. 3,845,000,000. Hvadana England nedsjunker (om sådant kan kallas sjunkande) till en femtedel i stället för hälften af det stora hela. Inom få år skall det sjunka ytterligare till det andra land i ordningen i fråga om sitt skuldbelopp och Frankrike intaga första rummet.