Dagens Nyheter – 27 mars 1871, sida 3

(Nedanstående uppsats strider, för såvidt den rörer de kristliga koofessionernas hufvudpunkt, mot ,vår äsigt, hvilken öfverensstämmer med den nyligen utaf Aftonbladet rörunde detta äwne uttalade. Då vi det oaktadt läta denna uppsats ivflyta, sker det derför att vi anse en bland svenska folket onekligen allmän tro hafva rättmätigt anspråk på att få inlägga protest mot ett starkt aufall å densamma.) I Aftonbladet för den 18 dennes förekommer en artikel med öfverskrift ltt predikoföredrag i Stockholm 1871 och innehällande en kritik öfver en af pastor Lindström i Blasieholmskyrkan den 5 mars hållen predikan. Vi åhörde icke deuna predikan och äro således ej i tillfälle att bedöma halten af densamma; ej heller äro vi vägra beundrare af pastor Lindström, einedaa vi anse honom höra till den sortens predikanter som ej nog låta sig ledas af Luthers bekanta uttryck: att man aldrig bör predika evangelium utan att nä stan i samma andetag tala om lagen. Vi ledes ingen lust att gifva oss in med Aftonbladet uti någon polemik rörande pastor uns predikningar. Äunu mindre vilja vi bestrida Aftonbladets åsigt att evangeliska fosterlandsstiftelsens ätgöranden i många, till och med vanska många, hänseenden förtjena en allvarsam granskning. Det är sälunda icke i egenskap af försvarare, hvarken ar evangeliska fosterlandsstiftelsen eller pastor Lindström, som vi nu fatta pennan för att bemöta hvad som i ofvanninunda artikel blifvit sagdt och hvilket i vär tauke iunebär ett bevis på att Aftonbladet i religiöst hänseende står hka aflägset från de läror, hvilkas fotfäste finnes i de anglo-germanisk skandinaviska raserna, som det i politiskt hänseende visat sig innehafva en ståndpunkt, fullkomligt skild 1:än de tendenser, hvilka i vår tanke utgöra vilkoret för den skandinaviska nordens blifvande storhet och utveckling. Aftonbladsartikelu innehåller nemligen, i form at utdrag ur pastor Lindströms predikan, en kort framställning af hela försoningsläran i temligen nogsrann öfverensstämmelse med vår lutherska lära och derefter en i hånande ordalag bållen, kort kritik öfver den kyrkliga satisfaktionsläran. Vi vilja ej gifva oss in i någon andlig kon trovers med Aftonbladet och anse ej helier sidpunkten nu vara ivne att öppna en sådan. Men vi anse oss på det bestämuaste böra uppräda mot detta Aftovbludets lättsinniga sätt stt så der å p-0pos de bottes kasta smuts å en lära, hvilken dock utgör grunddroget i den protesta en under vid: alla i den stora och för hvarje sjukt samvete: så innerligt tröstsnde läran, att det är Jesus