Dagens Nyheter – 23 mars 1871, sida 3

heta öl Ur bonne ÖS a gar i staden, hvilken dock endast kan räddas genom lugn och arbete. Vi hoppas, att dessa personers förbrytelser skola väcka befolknin gens rättvisa harm. Artikeln slutar sålunda: Befolkningen i Paris inser nu ändtligen, att den måste uppträda med energi. Den 19 mars kl. 1 e. m. uppslogs följande proklamation på murarne i Paris: Medborgare! Parisiska folket afkastar det ok, man har sökt att pålägga det. Lugnt i sin kraft, har det utan fruktan och utan öfverilning afvaktat deras ankomst, som skulle angripa republiken. Denna fång hafva emellertid vära bröder i armån ieke velat lägga hand på den förbundets ark, som innesluter vära friheter. Belägringstillståndet är upphiäfdt. Folket i Paris är kalladt till omröstning för kommunval. Med nationalgardets bistånd skyddas alla medborgares säkerhet. Rådhuset den 19 mars. Nationalgardets centralkomite. Samma dag på eftermiddagen utfärdade regeringen följande proklamation, undertecknad af Dufaure, Favre, Picard, Jules Simon, Pothuau och Leflö: Nationalgardister i Paris! En komitå, som kallar sig centralkomitå, har bemäcktigat sig ett antal kanoner, byggt en mängd barrikader, skjutit på ordningens försvarare, tagit fångar och med kallt blod mördat generalerna Lecomte och Thomas. Hvilka män äro medlemmar af denna komit? Ingen känner dem, ingen är i i tillfälle uppgifva till hvilket parti de höra, Är det kommunister, bonapartister eller preussare? Äro de kanske utgångna från denna tredubbla koalition? Men hvilka de än må vara, så äro de fiender till Paris, som de öfverlemna till plundring, fiender till Frankrike, som de öfverlemna åt preussarne och fiender till republiken, som de öfverlemna åt despotismen. De ohyggliga förbrytelser, som d begå, berötva alla dem, som skulle eller fördraga dem, all skymt af ui bära ansvaret för deras mord och förbrytelser, hvilka städse bli allt större och större, så stannen i edra bem; men ligger det eder om hjertat att bevara eder ära och skydda edra heligaste intressen, så samlen eder omkring regeringen, republiken och nationalförsamlingen!Ett telegram från Reuters byrå omtalar att general Chanzy blifvit arresterad i Paris af insurgenterna, hvilken underrättelse, såsom icke bekräftad från något annat håll, torde bero på ett löst rykte. : Den militära medlemmen i den revolutionära centralkomitån uppgifves vara en general David, ett namn som är alldeles obekant. Ett telegram från Paris den 20 dennes omtalar, att skaror af berusade nationalgardister stryka omkring på Paris gator, åtföljda af beväpnade qvinnor. Hvar och en som går ut på gatan löper fara att tvingas medverka vid uppförandet af barrikader; flera bodar, der det fanns lifsmedel, hade blifvit plundrade. sa personer ga följ: t. Angående förhållandena i Paris dagarne närmast före utbrottet meddela vi följande upplysningar ur ett bref till Times af den 14, 15 och 16 dennes: Ledarne af de rebelliska bataljonerna i Montmartre hade låtit komma till regeringens kunskap att de beslutit medgifva kanonernas bortförande, förutsatt att de affordrades dem i nationalgardets namn och forslades bort af artillerister och hästar hörande till nationalgardet. Bataljonscheferna och andra officerare voro också beredda att på bestämd tid utleverera kanonerna. Men som icke ringa fysisk styrka behöfdes, för att flytta de tunga pjeserna, måste bataljonerna sammankallas för att hjelpa till vid detta arbete; och de syntes då för första gången höra talas om huru sakerua stodo. När de fingo veta att man begärde deras bandräckning i och för kanonernas utlemnande till regeringen, vägrade de helt enkelt att göra hvad man befallde dem, och som den officer, hvilken vid tillfället gått regeringens ärende, icke hade någon större väpnad styrka med sig och icke heller några order att bruka våld, fann han sig nödsakad att aflägsna sig med sina artillerister, medförande likväl de rebelliske bataljonschefernas löfte att de skulle kalla bataljonerna till en allmän sammankomst samma afton, förklara ställningen för dem och utverka deras tillåtelse till det fattade beslutets verkställande. Det är omöjligt tör en person, som icke tillhör rebellernas samfund att få vara närvarande vid en sådan der sammankomst, Numera hör man icke vidare talas om högste befälhafvaren Darras, men en ny aspirant till den högsta hedern har uppträdt i stället; det är en viss herr Henry af 103:dje bataljonen, hvilken i egenskap af hela nationalgardets öfverbefälhafvare anordnat åt sig ett högqvarter i 14:de arrondissementet, Det är sannolikt att han blifvit utnämnd af den republikanska fe derationen inom nationålgardet, hvilken, i trots af general Vinoys förbud mot nya tidningars publicerande, nyligen börjat utgifva ett blad som öppet förklarar sig vara den s. k. centralkomitens organ. Korrespondenten berättar att han besökt 14:de arrondissementet, der br Henry har sitt högqvarter. En order, säger han, utfärdades i morse om denne mans arrestering; och som jag antog att motstånd skulle komma att göras, begaf jag mig till platsen (Route de Maine). När jag nalkades qvarteret, såg jag skildtyakter posterade här och der i gathörnep och en mängd nationalgardister gå omkring med sina gevir på axeln. Vaktlokalen var full af väpnade mins det var tydligt att ordern ännu icke blifvit utförd oeh att man skulle komma att nödgas använda våld. — Sannolikt är att hr Thiers, sedan nationalförsamligen kommit till Versailles, så att han har detta stöd för en kraftigare politik, skall öfvergifva denna temporiserande taktik som han hittills iakttagit. Pet äv säkert att landgortens representanter icke synnerligen sympatisera med de upproriske i Paris, och landsortspressen har i skarpa ordalag klandrat den skenbara svaghet som regeringen visat, Under hela den senast förlidna natten ha nationalgardisterna i Montmartre varit under vapen, emedan de väntat ett anfall af regeringens trupper. I dag kl.