Dagens Nyheter – 23 mars 1871, sida 2

-— UV —— ett hufvud längre än de flesta andra menniskor, hans hvälfda bröst och breda skuldror vittnade om en mycket stark helsa. Aldrig — icke ens under den strängaste vinter -— gick han i öfverrock, ja, att han öfverhufvud begagnade kläder kom sig mera af hänsyn till det passande än deraf att han trodde det vara nödvändigt. Vanligen gick han med en tung knölpåk.i handen, som han svängde på ett sätt som kunde ingifva alla nervsvaga och hysteriska personer en ovilkorlig respekt. Klemmesen var nästan en daglig gäst i grosshandlar Löves hus. Folk:sade om honom, att han var betagen i den nästäldsta dottern, Aurelia, som var en i politiskt afseende ovanligt försigkommen ung dam, men detta var endast tomt prat. Sådana män som Klemmesen egna alla sina tankar så uteslutande åt statens och kommunens intressen, att de icke kunna tänka på angelägenher af underordnad natur, såsom att göra en ung dam sin:cour eller att förlofva sig. Nej, det var känslan af en nära själsfrändskap som fästade Klemmesen och grosshandlar Löve vid hvarandra. Med en obeskriflig högaktning; som nästan gränsade till vördnad, såg grosshandlarn upp till sin vän Klemmesen, och så ofta hän tänkte på att hvad Klemmesen skref, det blef läst af tusentals menniskor och upprepadt af tusentals menniskor, kände han sig nästan beklämd vid tanken på att en sådan man hedrade hans hus med sin närvaro,