Dagens Nyheter – 23 mars 1871, sida 2

ten E. Hartzell, som senast varit styrman å ingaren Lennart Torstenson, hvarjemte till befälhafvare å den å Dockvarfvet härstädes ander byggnad varande lastångaren antagits kapten S. H. Morin. (A.-B) Svensk vetenskapsman he: drad i utlandet. Vid det årsmöte, som The Royal Society höll den 30 november 1870, yttrade sig presidenten, hr Edvard Sabine, om den nyvalde ledamoten professor A. J. Ångström sålunda: Optiken iär den yetonskap, inom hvilken prof. . mest har utmärkt sig; och 2et är sagdt om ho nom, att hans år 1853 allmängjorda optiska un: dersökningar innehålla grundprinciperna till när stan allt det, som i denna väg sedan dess blifvit jordt, och att han med full rätt kan ställas bland de främsta af dem, som inom ett fåtal af år hafva utvecklat spektroskopien till hennes närvarande underbara storhets. Enskildheterna af den utmärkta svenskens undersökningar hafva blifvit bekantgjorda i de handlingar, som utgifvas af Vetenskapsakademien i Stockholm och af Vetenskapssocieteten i Upsala. ,Under sina undersökningar af solspectrum fann Å. sålunda, att i solen finnas 13 metaller, af hvilka titan har 200 linier. Hela antalet af metallernas linier uppgår till 800, bland hvilka äro många af de starka linierna, så att solen sannolikt eger få enkla kroppar, som icke redan blifvit funna på vår jord. — — Det finnes tre starka magnesium-linier, hvilka icke blifvit sedda i solen, och syre, qväfve och kol, som här äro så allmänna, ha icke upptäckts der. Han tänker, att solen icke är het nog, för att göra de två förstnämda lysande; kol visar ej heller vid kanten af hans batteri några egna linier, men väl dess sam mansättningars. , Han betviflar Pliickers påstående, att samma ämnen hafva skiljaktiga spectra, och anser förändringen allenast bero på den ökade temperaturen, hvilken förvandlar svaga linier till starka, och han är böjd för att antaga, att det pelarlika utseendet, som iakttagits i en del stjernspecetra, häntyder på en lägre temperatur, än de skarpa svarta linier, som visa sig i andra. Norrskenet och zodiakal-ljuset hafva i allmänhet en linie (( 5567). hvilkens ursprung ännu är okänd. Det måste me gqifvars (anmärker hr Edv. Sabine slutligen), att denna af mig här anförda förteckning utgör beviset på en skarpsinnighet af det mest utmärkta slag och på sådana tillägg till vårt förråd af vetande, hvilka ej blott i och för sig äro värdefulla, utan hvilka äfven i hög grad äro mottagliga af ytterligare utveckling. Ej heller kan Å:s anspråK på prioritet vid inträdet i dessa underbara rymder förnekas at någon ojäfvig domare; — äfven om Stokes och Thomson nära nog samtidigt kommo till samma slutsatser i afseende på ljusets absorption och likaledes öfvertygade sig om Dliniens och natror-liniens identitet — äfven om Stewart och med ännu större framgång Kirchhoff ånyo framställde saken inför allmänheten tre år derefter — ty sådant är hvad som händer hvarje upptäckare och uppfinnare. Andra följa i hans fotspår. somliga kanhända med störro framgång, än han sjelf; men hans rätt står orubbad. Kanonbaten Gunhild. Chefen, kapten F. W. Bennet, rapporterar den 20 dennes från Känsö, att isarne i skärgården börjat brytas samt till en del drifvit till sjös. Bogsering hade lemnats till åtskilliga fiskefartyg in till och ut från Göteborg, äfvensom till flera fartyg, hvilka tagits ut till sjös från Känsö och Vargö hamnar. Den 15 dennes bogserades norska skeppet Martin Lucher från Nidingarna, der det stött, in till Öckerö hamn, som då var nästan isfri, Den 17 uppbogserades ångbåten Göteborg till staden af samma namn för att repareras. Helsotillståndet ombord var godt. För korresponderande. Sedan Färöarne numera blifvit införlifvade med det danska postområdet, kommer vid korrespondens till och från Sverige på dessa öar att från den 1 april tillämpas den taxa, som gäller för postvexling mellan Sverige och Danmark. En generalpoststyrelsens kungörelse i dagens blad meddelar närmare. Kristianias sjöfart öppnad, (Telegram till Dagens Nyheter.) Kristiania den 22 mars. I går fullbordades uppsågningen af skeppsrännan. Två ångfartyg ha ankonnt till bryggorna. Skeppsfarten är alltså öppnad. I dagäär. stark blåst med 4 graders värmp, — Från Visby, (Telegråm till Dagligt Allehanda,) Visby den 22 mars. Ångfartyget Sofia hitkom i förmiddags från Vesterviksbryggan, Polhem aflemnade gårdagsposten i Rohnehamn, Hafvet är nu isfritt. Koffen Färdig, kapten Sandqvist, hitkom i morse från England. Folkmöte hålles i dagarne i Visby rörande regeringens undantagsförslag om gotländska värnepligten; sinnesstämningen är allmänt lifvad för likställighet med det öfriga Sverige, Isarne inom hufvudstadens område äro nu öfverallt så betydligt försvagade, att de knappt äro gångbara, med undantag af den inre delen af Ladugårdslandsviken.