Dagens Nyheter – 20 mars 1871, sida 1

gilladt och ansedt för ett godt prejudikat, förefaller det något anmärkningsvärdt att representationens fördelningar vid senaste valet till bankooch riksgäldsfullmäktige uppställde just två af de afgångna statsrådena, hrr af Ugglas och Ehrenheim, som kandidater, den förre till tullmäktigskap i den ena och den senare till ordförandeskap i den andra riksdogsdelegationen, hvartill de ock erhöllo hvar sin kammares alla röster, men icke gudinnan Fortunas bistånd, enär de begge vid den skedda lottdragningen tappade. Vi bekänna att vi verkligen äro så elaka att glädja oss åt denna, man kan gerna säga ödets fingervisning, ty ehuru vi visserligen inse att det väl inom icke alltför lång tid kommer att blifva riklig tillgång på f. d. statsråder här i landet, finna vi derföre ej vara nödigt att dem beredas reträtter, ej blott inom de platser regeringen har att bortgifva, utan äfven inom dem, hvilka representationen tillsätter. Vi vilja nu icke fälla något omdöme, hvarken öfver hr af Ugglas eller hr von Ehrenheim, ej heller göra någon jemförelse mellan dem och deras lyckliga medtäflare, hrr Stockenström och Kinmanson, men vi kunna ej annat än glädja oss öfver den misslyckade utgången af försöket att en gros placera f. d. statsråder på riksdagens förtroendeplatser. Om, såsom vi förmoda, såväl riksgäldskontoret som riksbanken tarfva grundliga revisioner, både i afseende å styrelse och organisation, så skulle utan tvifvel detta komma att betydligt försvåras, om konseljledamöterna vandes vid att till platserna i dessa verk kasta längtansfulla blickar.