Efter den utgång, kamrarnes behandling af riksestatens hbufvudtitlar fått, isynnerhet beträffande den gom rör anslagen till landtförsvaret, hade vi hoppats ätt i den fortsatta diskussionen om armåorganisationen man skulle undvika det förut i ett ständigt crescendo upprepade talet om den stora egennytta, som skulle regera majoriteten i andra kammaren. De stora anslag, denna kammare utan invändningar beviljat, utgöra det bästa svar på dessa beskyllningar och borde för alltid ha tystat munnen på belackarne, Denna förhoppning har dock blifvit besviken. De, som en gång för alla synas ha omfattat den åsigten, att regeringens organisationsförslag är ett uttryck af den absoluta rätten, hvaraf naturligtvis följer, enligt deras sätt att resonnera, att alla de, som ej dela detta åskådningssätt, förfäkta en orättvis -sak, akta icke för rof att smäda, då de ej kunna öfvertyga. Stockholms Dagblad öfverraskade i går med en ledande artikel om armborganisationen, hvari väl icke förekom något nytt, men hvari talades åtskilligt om svenska bondens äskådningssätt i allmänhet, af hvars beskaf4 Än eds a Vardar RR NAR ET RR MEET RA ER TLRRETN RN ARK I RR FET RR RETA OT