Dagens Nyheter – 17 mars 1871, sida 2

Opinionsyttringar om försvarsfrågan. Bref tU riksdagsmän. Från en ot i mellersta Sverige skrifves: Sedan folket hunnit samla sina tankar rörande vårt försvarsväsende och det k. förslaslaget, går en oro genom de djupa lederna i våra landsändar, och man har kommit till den fullkomliga visshet, att indelningsverketsbibehållande i förening med en allmän viärnepligt är icke allenast den största orättvisa, utan äfven opraktiskt och omöjligt. — Det skulle vara bra illa bestäldt, om rikets fattigaste och talrikaste befolkning (innehafvarne af skattejorden), till all deras öfriga tunga, skulle fortfarande vara underkastade roteringen och dessutom uppoffra sina söner till, möjligtvis, en: nyckfull. regents slagtoffer. Alltsedan in; delningsverkets inrättande visar. vår historia att Sverige ofantligt förlorat i makt och anseende, mistat den ena proviasen efter den andra, är ännu på bakkälken och har knappast ett ord med i laget bland Europas stater. Annorlunda var det då sjelfva folket fick värna landet: då uppträdde ofta svenskarne som medlare mellan nationerna och häfdade sin sjelfständighet med kraft och heder. — Vår tids onska gör att folket ånyo måste sjelf taga försvaret om hand, legohjonen duga icke; men skallj lien göras till svärd, så bör detta ske med moderation, och blir reformen väl och billigt genomförd, och garanti genom ändring i grundlagen lemnas att icke konungamakten, utan folket sjelf får bestimma om krig och fred, så skall svenska folket som en mar värna sin sjelfständighet, med förutsättning att alla samhällsklasser af den personliga och ekonomiska bördan få lika andel, relativt till hvar och ens tillgångar. Vi hoppas att försvarsutskottet väpnar sig till ett starkt försvar mot de antall som -af indelningsverkets förfäktare komma att ske. Från annan ort heter det: Tidens händelser mana oss att med allvar tänka på försvaret och låta våra tankar gå i verkställighet, men lämpligaste sättet härtill beror det på Eder att finna, I som hafven den föga afundsvärda lotten att vara folkets ombud. Framtiden skall visa hvilka följder Edert arbete vid denna riksdag kommer att medföra