Dagens Nyheter – 14 mars 1871, sida 1

sin teori i praktiken; hon gaf aldrig efter för öfversten, men öfversten blef derigenom ingalunda bragt till reson, tvärtom gick han ibland rakt från allt hvad reson heter; ty han var ej van att bli motsagd, och vid sådana tillfällen hände det att hårda ord byttes mellan honom och faster Malena, hvilket ingalunda roade den milda och stillsamma fru Hjelm, i synnerhet som öfversten vanligen utöste återstoden af sin vrede öfver henne, sedan faster Malena hade gått. Stackars öfverste Hjelm! Ja, det är kanske mången som snarare skulle vilja skänka sitt medlidande åt hans hustru och son, ty det var ju öfverstens eget fel att hang hus blifvit ett sådant dystert och tråkigt hus; hade blott öfversten varit annorlunda, så skulle också hans hus ha varit annorlunda. Men likväl var öfverste Hjelm mest att beklaga, emedan han var den Bom led mest af tråkigheten. Stackars öfverste Hjelm! -Ja, den som mäter lifvets lycka efter huru många tusen man har i: årlig inkomst, han måste prisa öfverste Hjelm lycklig, ty öfversten var rik och hade pengar i öfyverflöd. Och den som sätter lifvets lycka deri att man får en trogen och älsklig . hustru, han måste prisa öfversten lycklig, ty en älskligare och mera uppoftrande qvinna än fru Hjelm kunde: knappt finnas. Och den som fått. både pengar och en rar hustru, men förgäfves suckat hela lifvet igenom efter en son; som kunde ärfva all hans