Dagens Nyheter – 13 mars 1871, sida 2

— lJa — henne ännu en gång, en enda, och sedan dödar jag mig vid hennes fötter. — Galning! Huru kan du tro att jag tillåter dig något sådant?... Jaså, det är på detta sätt fransmännen uppfatta den sanna vänskapen? Jag har gjort för dig: allt hvad du önskat; jag har svikit mitt ord, jag har försummat min fästmö, jag har uppfunnit en jernbur, jag har stött mig med min svärfar; då jag trodde dig sväfva i fara, skyndade jag till dig från Trankebar för att hjelpa dig med mina armar och mina råd. Nu. ber jag dig komma och underteckna mitt giftermålskontrakt, och denna första tjenst som jag begär af dig, Vägrar du att göra, under förevändning att du vill döda dig vid Evas fötter. — Ja, Klerbbs, sade Gabriel rörd, ja, du har rätt, jag är en otacksam menniska... Men huru vill du väl att jag skall bete mig? ... Och tänker du icke på att din lycka måste råga min förtviflan? — Hvilken lycka? — Du skall ju gifta dig, Edvard, med en förtjusande qvinna, Coromandels perla. Men jag förblifver allena ... Hvad skall jag göra i Trankebar? Jag skall se dig öfverlycklig vid sidan af en dyrkad maka, och denna åsyn skall dagligen erinra mig om det äkta paret i Tinnovely. Jag ryser också vid en annan tanke som tränger sig på mig... — Hvilken tanke?... Lät höra! — Omöjligt!