Dagens Nyheter – 11 mars 1871, sida 1

dogöra för hvad som tilldrog sig när den åter börjädes: Talmannen: Jag ber församlingen icke af nåra rörelser, huru berättigade de än må vara, låta en känsla af allvar och smärtfullt lugn, som bör rädä vid Genoa öfverläggning, På någotsätt störas (Bra, bra!) j Jag ger ordet åt hr Target. : Hr Target: Församlingen torde Vara otålig att få återtaga diskussionen angående fredstruktatens men innan detta sker, vill jag framlägga följanda förslag: . . :Navonuklföremlingen förklarar den medgifna afvikelsen från dagofdningen afslutad, och under de gorgliga omständigheter hvar fosterlandet befinner sig, samt utan afseende på ovähtäde proiSster; bekräftar hon Napoleon ilt:s och hans dywstis afsättnipg. som redan blifvit af allmänna östen påbjuden och förklarar honom ansvarig för Frankrikesruinerande, inkriäktätide och styckande. tarka och långvariga bifallsyttringäf.) örslaget var undertecknadt af: Target, BethHonht, Jules Buisson, Ren Brice, Ch. Rolland, Tallon, le dug de Marmier, Pradig, Ricard, Girard, Lambert de Sainte-Croix, Wilson, Ch. Alexandre, Baragnon. Lon Say, Vietor de Laprade, Louis Vjennet, Farcy, F. Dupin, Marcel Bartbe. comte dUsindy: ..Wallon, Oh. Rive, comte de BrettesThurin. Villain. j Hr Conti: Jag begät ordet. Hr Gavini: Mina herrar... (Nej nej! det är genom folkomröstning afgjordt!)... Viset åtminstone minorileterna aktning! (Talaren afbrytos af rop från åtskilliga håll)... Jag mäste at alla min själs krafter protestera (nytt och ännu mera bullersamt afbrott) mot förslaget (Nog! nog!). Denna församling har icke rätt att besluta i den fråga som nu blifvit väckt; vald i och för ett särskildt uppdrag, är bon icke konstituerande. Nya rop på proposition. Hr Gavini: Endast genom allmän omeöstning af folket kan den byggnad nedrifvas, som nationen medelst fyra högtidliga folkbeslut uppfört och befästat: vädjen till den allmänna rösten, om i vågen det (Proposition. proposition: ) och då, när folket uttalat sig. skall den man vara mycket brottslig, som ej undeikastar sig dess suveriina vilja. (Proposition I Palaren öfverröstas.)... Jag protesterar mot förslaget. Er de Tillancourt: Proposition och ordning! Hr te la Rochejaauelein: Folket har redan afsifvit sitt votum genom att sända oss hit. (Hr Gavini nedstiger från tribunen under ett bardet larm. En lillig rörelse herrskar i församingen. Talmannen: Man har påyrkat ett vädjande till nationen rörande det nu framlagda förslaget. Frän alla sidor ropas: aNej! nej! det tjenar ingenting till.. Hr Conti: Ni tillåter ju oss icke att här diskutera frågan. Hr Cockery (vändande sig till Conti och Gavini): I upprören församlingens Sänslor. och i hvilket ögonblick! (Allmänt larm.) Hr Thiers: Gifven herr Conti ordet. (Nej, nej! — Jo!) Herr talman, gif dem ordet för att urskulda kejsardömets fel. Flera medlemmar: Ja, jar Må de göra det, om de våga! Thiers stiger upp på tribunen under församlingens bifallsrop. Talmannen: Herr Thiers, verkstiillande maktens chef, har ordet. Thiers: Mina herrar, je har föreslagit er en försoningsoch fredspolitik, och jag hoppades, att alla skulie förstå den återhållsamhet och tystnad, vi jakttagit i afseende på det förflutna. Men då detta förflutna uppträder inför landet... (Lifligt bifall och handklappning.) Hr Conti: Jag begär ordet. Hr Thiers: När detta förflutna tyckes njuta af våra olyckor, hvilkas uppbof det är — (Ja, ja — förnyade bravorop) och uppträder inför oss, då vi vilja glömma det, då vi nedböja hufvudet under dess fel, tillåten mig jöga under dess brott (Ja, ja, det är sannt!), veten1 hvad då furstarne i Europa, hvilka I represenleren, säga — jag har det från suveränernas läppar — de säga, att det ej är de, som äro skulden till det krig, som föres i Frankrike; de säga att det är vi. Nåväl! jag ger dem dementi inför Europa. (Bifall.) NÅ rankrike har icke velat kriget. (Nej, nej!) et är I som protesteren, det är I som velat ha det! (Ja!) (Conti yttrar vid foten af tribunen till talaren några ord, som förqväfves af ropen: Afbryt ej! — Till ordningen! — Flere representanter vid tribunens fot tala häftigt till Conti.) Talmannen: Jag uppmanar representanterna att aflägsna sig från foten af talarestolen och intaga sina platser; tystnad och ordning i diskussionen ärd af nöden. (Det är sannt: — Mycket bra! . fe Thiers. I hafven misskänt sanningen. Hon reser sig nu mot cr, och det är ett himlens straft att se er här underkasta er nationens dom, som skall bli efterverldens dom. (Ja, ja! Lifligt bifall.) Nåväl! I försvaren här den herres oskuld, hvilken I tjenen. Jag respekterar alltid all smärta; det är cj individer jag angriper.