Dagens Nyheter – 10 mars 1871, sida 2

fylldes sedermera — helsade dem med ropen: Vive la r6publique! A bas les prussiens! Ryttarne läto ej störa sig häraf, utan redo åter tillbaka, sedan de undersökt terrängen. Något senare ankommo dit större kavalleriafdelningar, hvilka oupphörligt redo öfver torget. De gator, som ledde till det tyska Paris, hade blifvit besatta af nationalgarde och militär. På boulevarderna stodo trupperna uppställda midt emot den nya operan. De hade befallning att icke släppa fram någon vagn. En annan afdelning höll mynningen af Rue. Royale besatt, och en brigad var uppställd derifrån till Les Terues. Rue Royales mynning var afspärrad med en barrikad. Nationalgarde och linietrupper bevakade denna. De gator, som mynna ut i Champs Elys6es, voro äfven barrikaderade. På bron, som leder ötver WSeinefloden, hade dylika försigtighetsmått vidtagits. När det kl. omkring 9 blef bekant på andra sidan om Place de la Concorde, att preussarnes inmarsch begynt, strömmade parisarne snart dit i massa. Gatpojkar och blusmän utgjorde dock flertalet af mängden, men man såg också många qvinnor och ett stort antal välklädda personer. Till en början beskådade de nyfikne inmarschen lugnt, men sedermera föreföllo små uppträden, som kunde ha haft ledsamma följder, om icke tyskarne hade visat stor kallblodighet. Det första uppträdet tilldrog sig vid Arc de Triomphe. När ungeför 1,500 man infanteri och kavalleri ankommo framför denna — i spetsen för dem skall general von der Tann ha befunnit sig — funno de genomgången genom densamma besatt af ungefär 1,000 gatpojkar och blusmän, som förskansat sig bakom en jordbarrikad och vid tyskarnes ankomst höjde ropet: Lefve republiken! Generalerna rådslogo en stund och gåfvo derefter befallning att marschera förbi på ömse sidor om triumfbågen. En generalstabsofficer, åtföljdaf en ordonnans, sökte sin bostad, men erhöll intet svar af de personer, han rådfrågade. Några gatpojkar, som sågo detta, hånade officern, hyarpå denne tog fram sin revolver, hvilket förmådde pojkarne att taga till flykten. Mycket illa gick det de personer, som inläto sig i samtal med tyskarne. En borgare, som på Rue Pressbourg samtalade på tyska med några soldater, fick förfärligt med stryk, sedan desse aflägsnat sig. Han flydde till ingeniörsoldaterna, som voro uppställda i Avenue Wagram. Desse skyddade honom, och när hopen såg detta, visade hon sig så fiendtlig mot dem, att de lade an med gevären. De skulle kanske ha skjutit, om icke lyckligtvis en sergeant lagt sig emellan och bortfört mannen under stark betäckning. Jin qvinna, som sålt bränvin åt preussarne, blef äfven svårt misshandlad. Man slog sönder hennes flaskor, och när man slutligen släppte henne lös, var hon så illa slagen, att hon knappt kunde släpa sig bort. Jm ecivilklädd preussisk otficer, som kom åkande utåt Champs Elysåes i öppen vagn, skymfades och anfölls af folkhopen. Det lyckades honom att närma sig en afdelning husarer. Befälhafvaren gaf honom en eskort, hvilket dock icke hindrade, att man kastade sten efter hans vagn. Äfven en dragon blef förfördelad. Men man skickade infanteri till hans hjelp, och detta skingrade med .bajonetten hopen, utan att dock någon blef sårad. Ett stort antal fala qvinnor, som sökte göra bekantskap med officerarne och soldaterna, genompiskades af folkmängden. På några slet man af kläderna och lät dem, sedan man illa slagit dem, ligga nakna på gatan. Afven två schweizeriidkare råkade illa ut. De hade öppuat sina lokaler för att servera spirituosa åt proussarne. Så snart desse begifvit sig bort, störtade en pojkhop dit, slog sönder allt inne i lokalerna och tvang värdarne att stänga. Dylika scener töreföllo i mängd. Man företog sig ingenting mot tyskarne sjelfve, men man öfverföll alla, som satte sig iringaste beröriog med dem, Det oaktadt var den menniskomängd, som på eftermiddagen infann sig för att e les prussiens, temligen betydlig. Isynnerhet var trängseln stark vid de gränser, som skilde det tyska Paris från det öfriga Paris, Vid den tyska hufvudkårens inmarseh blef mängden lugnare. Gatpojkarnes hela demonstration inskränkto sig derefter till att följa musikkårerna, hvissla marseljäsen och längre bort på Place de la Concorde sjunga girondisternas sång och marseljäsea, hvilket tyskarne dock icke sökte förhindra. Efter att hafva berättat åtskilliga detaljer om tyskarnes inmarsch, omtalar korrespondenten följande episod: Under det att generalerna redo omkring Place ds3 Ja Concorde. närmade sis generat