a SU är ingången, hvilket jag icke heller kan bestrida eftersom juni slutades för fjorton dagar sedan. Säg Indiens drottning, som ni de le att trappsteget framför hennes altare. Jag skall komma tillbaka så snärt det låter sig göra. Farväl! Edvard.t 4P. S. Jag har glömt nämna att jag i Madras fått mottaga ett bref från min vredgade svärfar. Gabriel visade detta sednare bref för Eva, som läste dat leende och sade med ett uttryck af melankoli: — 50 der, huru männen behandla den vigtiga angelägenhet som kallas giftermål! Jag har icke låtit narra mig af herr Edvard! Han har en älskarinna i Madras och kommer säkerligen aldrig att gifta sig med den vackra damen i Trankebar. — 0, min fru, svarade Gabriel, Edvard kan icke svika ett gifvet löfte. På utsatt dag skall Trankebar finna honom vid hans fästmös fötter. — Denna ytterliga punktlighet, då det gäl ler en äktenskapsafl r, misshagar mig på det högsta. — Jag medger, att Edvard borde infinna sig hos sin blifvande fru åtminstone fjorton dagar före bröllopet; men en sådan artighet öfverensstämmer icke med hans åsigter och karakter. Han påstår att friheten under den