Dagens Nyheter – 6 mars 1871, sida 3

ST RA a St RE SU YE VRETA summa oafkortad skulle beviljas, men endast 150,000 rdr utgå i år och 200000 rdr under nästa år, fann emellertid energiska försvarare i hrr Palander, Key, Nordenskiöld, Posse, chefen för sjöförsvaret hr Leijonhufvud, Letijer, Mannerskantz, Asker, Kallstentus, A. Rundbäck, Kolmodin och Petter Andersson, hvilka talare såsom hufvudargument anförde att Karlskronas befästande sammanhängde med vår flottas vara eller ieke vara, och att det dyrbara etablissement, staten egeri Karlskrona, äfvensom dess ypperliga hamn alltid skulle locka en fiende att söka bemäktiga sig denna punkt. Dossa talare läto ej heller så otydligt förstå, att landets välfärd nästan uteslutande beror af Karlskronas befästande. Cm denna välfärd äfven står på spel, ifall man ett eller annat år skulle uppskjuta befästningsarbetet, det sades väl icke rent ut, men man har rätt antaga att denna mening hyses af dem, som nu med begagnande af en tillkonstlad opinionsvind vilja att vi skola umsdergå en syndabot för hvad vi hittills, enligt deras mening, försummat. Hr Posse, som på ett särdeles hårdhändt sätt plockade sönder hr Mankells motion om vårt befästningsväsende, utan att den senare ingick i något svaromål (kloekan började också visa mot midnattstimman), sade sig ha blifvit särdeles villrådig med anledning af hr Adlersparres förklaripg, hvilken, ehuru skriftligen affattad, såsom hr A, förklarade, på det man icke sedermera skulle tillägga houvom andra ord än dem han fällt, likväl ieke hindrade hr Posse att omildt förebrå hr A. att hafva försökt vilseleda kammaren genom påståendet att regeringens beräkningar, hvilkas fullständighet nu bestyrktes af krigsministern, icke vore riktiga — ett yttrande som br A. döck ej haft, I följd af denna hr krigsministerns förklaring utveeklade hr Posse skälen för klokheten och nödvändigheten af att hafva Karlskrona betästadt, och-anmärkte tillika att en flyttning af flottans hufvudstation alltid skulle bli dyrare, än att komplettera etablissementet. Hr Liss Olof Larsson tolkade i några allvarliga ord sin bedröfvelse öfver att ha hört statsutskottets ärade ordförande förebrå hr Adlersparre för det denne öppet uttalat sin öfvertygelse. Är det meningen att en embetsman ej skall få hysa någon annan åsigt än regeringens? frågade talaren spetsigt. Referent:n fruktar att hr Posse ej var i kammaren tillstädes under det han sålunda uwpplexades. Denna befästningsfråga gaf anlednwing till den första voteringen i andra kammaren under dagens lopp. Det förordade aöslaget afslogs med 92 röster mot 77. Kamrarna ha sålunda fattat olika beslut, hvadan det definitiva afgöandet kommer att ske genom gemensam Yolerinz, Anslag för befästningar i Nerrland, afstyrkt af utskottet, föll äfven i kamrarne sedan det dock i den andra en kort stund försvarats af några Norrlandsrepresentanter. Anslag till kasern åt Svea artilleri afslogs, utan anmärkningsvärd diskussion, af andra kammaren. I första kammaren talade för k. m:ts förslag (om anslag af 1 million rdr, hvaraf 100,000 rdr för innevarande år) hrr statsrådet Lejoninifvud, Lagerberg, Waern och Bildt, hvaremot hr af Skogman talade för utskottets afstytkan af denna k. m:ts proposition och hrr Henning Hamslt a och L. af Usglas för återremiss i den syftning, att 100,000 rdr måtte under nästa år beviljas för ändamålet ifråga. terremiss beslöts ock, med 48 röster mot 32, hvilka senarö voro för utskottets förslag. friga utskottets törslag, mindre vigtiga, under 4:de hufvudtiteln antogos utan diskussiou af kamrarne. ar mm Statsbidrag till vägar, broar, hamnar, sjösänkningar m. fl, dylika föremål, Allt hvad statsutskottet härvidlag tillstyrkt antogs af första kammaren. Biksgäldskontorets förvaltning. Statsutskottets utlåtande härom behandlades af första kammaren, som biföll allt hvad utskottet tillstyrkt, med undantag af förslaget om en skrifvelse till k. m:t, att k. m:t måtte tillställa riksgäldsfullmäktige ett tryckt exemplar eller en bestyrkt afskrift af de hädanefter till civildepartementet inkommande berättelser angående vissa jernvägsbolags förvaltning och räkenskaper; hvilket förslag, sedan statsrådet Bergström förklarat det vara onödigt, afslogs. Angående räntefoten å riksgäldskontorets senaste lån uppstod en längre diskussion mellan hir H. Hami:ton, v. Ehrenheim, Wern, Nordström, Hallenborg, OC. G. Mörner, C. Ekman, A. Mörnår och Wallenberg, hvilken sistoämnde klandrade, att 5-procentsräntefoten med hänsyn till svenska obligationer tycks betraktas som något allena saliggörande, samt bland annat uttryckte den meningen, att våra inhemska näringar ej kunna upphjelpas, utan att statsräntan nedsättes. Fråga om tjenstemän vid statens jernvägar. Första kammaren beslöt under lördagens tällan af hir Faxe och , utt oj, såsom andra kammaren beslutat göra, till k. m:t ingå med en skrifvelse angående hr Rylanders bekanta motion om förbud att i jernvägens tjenst anställa andra tjenstemän. — Förenkling af nniformerna. Första kammaren, hvars medlemmars granna civila och militära uviformer vid de stora processionerna mellan riksdagshuset och slottssalen alltid utgöra en ögonfägnad och förtjusning för Stockholms barn och barnsliga själar, var oklok nog att på fullt allvar taga sin medkammares skälmaktiga protokollsutdrag ifråga om uniformernas förenkling. Hr Faxe frågade med dof röst huruvida första kammaren kunde anse sig värdigt att ingå till k. m:t med en framställning af den beskaffenhet som andra kammarens. Och sine dliscussione cum dignitate beslöt kammaren ntt skänka de ouniformerade kollegernas framställning sin enåd.