Sånghäftet är försedt med en entusiastisk och poetisk dedikation till vår stora landsmaninna Jenny Lind af den bekanta signaturen H, S—g och lyder som följer. Fjerran i skog ... mins du den sång? Sjunger du den än någon gång? å, medan sången, så underbar, Klingar, mot orden din tanke far. Mins du hur skön Mälarens strand Låg i sin skrud? Vågor och land Höjde sin vårsång mot fjerran skog. Jenny, du mins det — du mins det nog! x Mins du vårt lands hemfödda sång, Djup som en elf, stolt i sin gång? Ingen den tolkat som du så skönt; Derför med dig blef den lagerkrönt. Tonernas lif, tonernas själ — Ingen som du känt dem så väl. Toner som klinga man hör ännu, — Toner som glöda, dem fick blott du! Länder och folk hyllade dig, Ara och guld krönte din stig. Äran behöll du; med guldets skatt Lyste du armodets mörka natt. o r År efter år komma och Snillets triumf lefver ändå. Troget, som perlan i djupets hamn, Hvilar ditt minne i Sveas famn. H, S—8g.