Dagens Nyheter – 28 februari 1871, sida 3

Minneslista för jordbrukare I mars 1871. Så länge vinterföret fortuar bör man aldrig försumma att begagna det för underlättande afde körslor, hvilka under de båda föregående månaderna ej medhunnits. Dessa körslor äro hufvudsakligen följande: N Framkörning af gärdselfång. Att på vagn framsläpa gärdsel och stör är mödosamt och vagnarne bita derigenom ofta förstörda. Gärdselfång, hugget i kärroch sumptrakter, måste, om det ej skall bli qvarliggande i skogen, hemtas medan kärren bära att köra. Det är nyttigt att, om stängsel föröfrigt ej brukas, åtminstone stänga omkring de till betning afsedda fälten. De så kallade Romanska gärdesgårdarne fordra ej mer än hälf. ten så mycket virke, som de hvilka vanligtvis brukas. Men skola endast de fält instängas, på hvilka kreaturen betas, äro flyttbara epelgrindar, som kunna på mellantiderna förvaras umder tak ändamålsenliga. a Framkörning af sommarved. Äfven den bör man om möjligt undvika att framköra på vagn. Framföres så kallad långred, bör den sönderhuggas och upptrafvas för att torka under sommaren, ty att bränna rå ved medför, obehaget oberäknadt, dubbel åtgång. Framkorning af stackadt hö. På större egendomar blir ofta en del af höet stackadt ute på ängar och gärden. Äfven detta är det fördelaktigast att hemföra på släde, så att åker och äng ej måtte förderfvas af hjulspår. Då åkerbruksarbetena i april begynna, har man dessutom alltid fullt upp att göra för såväl folk som dragare, och bör ställa så till, att deras tid ej då upptages af göromål, som på förhand under den mindre bråda tiden kunnat göras undan. re Framkörning af gödsel på vårlanden. Om man vill odla rotväxter och grönfoder, så måste man också gödsla den jord, sem dermed skall besås. Kan denna gödsel utföras på släde, så går arbetet vida fortare och åkern skadas ej genom tillpackning, som blir oundviklig då gödseln, isynnerhet sedan jorden upptinat, utföres med vagnar och hvarigenom man får föga nytta af höstplöjningen och svärt för att få ordentligt och fint bruk på åkern, såvida denna ej har för stark lutning eller är utsatt för öfversvämning af vårfloden. Framkörning af grus till landsvägarne. Hvad som gör detta i sig sjelft svåra åliggande ännu mera betungande, är jordbrukarens skyldighet att grusa sina vägstycken ej allenast på hösten, utan äfven midsommårtiden, då så mänga andra vigtiga göromål upptaga hans tid och gruset söndersmulas på den påkörda landsvägen af vagnshjulen och förflyger i dam. Väggrusningen bör åke om hösten, och vägen om våren endast afjemnas, groar fyllas os. v. I hvilket fall som helst, bör ramkörningen af gruset, såvida sandgropen ej är belägen bredvid vägen, dock alltid ske under vintern; och mars månad med sina långa dagar är lämpligast derför. Gruset bör vara groft,stenfritt och ej landadt med större stenar. Framkörning af sten till geundmurar, källrar etc. Stensläpning är mödosamt på barmark. Man bör söka verkställa den på före. På det stenarne under vintern ej skola frysa fast, böra de föregående höst lägas p underlag. ne Framkörning af kalk. Kalken är för länets derpå fattiga jord ett förbättringsmedel, förutan hvilket den aldrig uppnår den höjd af bördighet, hvartill naturen. ämnat henne, , Dess riktiga användande är i förening med grundlig afdikning hufvudvilkoret för jordbrukarens välstånd, hvarför han ej nog ofta kän påminnas derom. Kalken ver: kar dels som gödsel, dels upplösande af befintli växtnäringsämnen, såvida jorden är fri från stå ende vatten och ej i brist på växtmylla. Den användes bäst i kompost med humusrik jord på styf lera och med lera på lättare jordreåner. Försök att enligt professor Millers råd kompostera kalk med den brunblåa lera, som nästan öfverallt på vår stora lerslätt ligger ett par fot under matjorden ch som innehåller lika mycket kalisalter som vanlig aska. Denna lera. blandad nied en fjerdedel till en sjettedel osläckt kalk, faller dermed fönder till ett fint, grått pulfyet, som förträffligt öder gräsvallar, Men var försigtig under KomPostberodningan, utt kalken ej får för myclet regnvatten På sig, så att den sammängyttras till grynformiga klumpar, i hvilket tillständ den blir utan verkan på jorden, med hvilken den bör intensivt blandas, som ett pulverformigt stoft. Erfarenheten har visat att kalkfattig jord behöfrer årligen ett tillskott af en, högst två tunnor ösläckt kalk som påföres på en gång t. ex. 10 å tunnor hvart tionde år, eller oftare i proportionsvis mindre mängd och alltid i omvexling med ladugårdsgödsel, hvarförutan kalken utarmar jorden. Kalk behöfves dessutom till pudrettberedhing till användande i stall och ladugårdar, för att luften må fördärfvät at de skarpa luftarter, som djurehs spillning utvecklar m. m. hvarför den vid hvårje egendom ständigt bör våra till hands. Byggnadsarbeoten. Bjelkar och timmer böra skrädas innan de hunnit ork Ernar dt an fapril bygga, bör man äfven af detta skäl hafva timret skrädt redan på förhand. Sista dagarne af mars. iro Särdeles passande för dessa arbeten. Redskapens iståndsättande. Föratt grundli t. kunna bruka sin iord fordtas stark redskap, oc för att med full drift kunna bedrifva arbetet, beböfves tillräcklig myckenhet af de olika slagen deraf. så att man ej; omt ett ellef annat går sönder, derför måste afbryta arbetet. Man måstnu mönstra sin redskap och sätta den i fullt brukbart skick, så att man ej, då vårarbetena förekomma, Vehöfver använda sräskilda arbetare derför. (S. lh. T.)