EPfter den stränga vintern, som en längre tid fortfarit, måste sjön slutligen äfven här emellan och Hästholmen låta fängsla sina oroliga böljor och tycktes isen vara fullkomligt säker och körbar äfven För 14 dagar sedan gingo några skridskogångare härifrån öfver sjön till Hästholmen och, af allt hvad de kunde förnimma, tycktes isen vara fullkomligt säker. Förliden tisdags morgon hade vi här 24 å 25 grader kallt, men på onsdagen började en orkanlik storm från SV., som äfven fortfor på torsdagen, då flera öppna vakar förmärktes på sjön. Önsdagsatton inträffade, att ett större is-skred började upptorna sig mot stadsbryggan, hvilken ock till en fjerdedel bortfördes, hvarefter skredet synes hafva tagit vägen till södra iändan af vågbrytaren, der det förorsakat ej obetydlig skada. Från Sjöbonäs voro utsända 5 å 6 hästar för afhemtande af ved vid Hjellö, och såväl folk som kreatur kunde med knapp nöd rädda sina lif — en häst gick ock förlorad. Oaktadt isen var mer än 3 qvarter tjock, är nästan hela viken härutanför isfri. Gvider I Warberg. Från Warberg skrifves den 25 dennes: Natten till i torsdags blåste det upp till en våldsam storm, hvilken uppnådde sin största styrka och rasceri kl. 8—9 i torsdags morgon. Flera olyckor timade derunder: smärre kojor och uthus m. m. kullvräktes, lastade vagnar kullstjelptes, tak bortfördes och tegelpannor regnade ned från husen. En person blåste ned i hamnbassinen; de festa, som voro ute vid denna tid, blåste omkull eller vräktes mot husväggarne. Det var verkligen lifsfara att gå ut, särdeles som gatorna dertill voro isbetäckta. Det märkligaste var dock, att fram på torsdags-eftermiddagen blef det fullkomligt lugnt. AuLlagarem sjelf utskänkare Under denna rubrik läses i Strömstads Tidning för i onsdags: Vid rådhusrätten härstädes förekom bland audra mål i måndags ett, som tycktes något inveckladt. T. f. stadsfiskalen hade nemligen instämt innehafvaren af gästgifveriet för försäljning af spirituosa under otillåten tid äfvensom för det denne uraktlåtit anslå bränvinsförordningen i serveringsrummet. Svaranden förklarade sig ej ha reda på att någon servering af spirituosa egt rum på den af åklagaren angifna tiden, men väl att en half butelj öl af en af hans pigor blifvit lemnad, hvarjemte han förklarade det bränvinsförordningen endast varit borttagen vid i rummet verkställd rengöring. Åklagaren anhöll få höra ett af honom instämdt vittne, hvilket senare i en vid tillfillet ingifven skrift, med åberopande af en gammal k. förordning, förklarade sig ej behöfva vittna om hvad som passerat mellan fyra ögon; härtill af rätten likväl ålagdt, förklarade då vittnet att vid omnämda tillfälle hvarken gästgifvaren eller någon af hans tjenstefolk hade serverat någon spirituosa, utan hade dkiagaren, som vid tillfället inbjudit vittnet, sjelf islagit två supar. Vittnet hade ej sett hvarifrån åklagaren tagit bränvinskaraffinen, men väl att åklagaren, efter att ha islagit en sup åt sig sjelf och en åt vittnet, insatt karaffinen i en i serveringsrummet stående skänk. Någon, betalning hade ej vid tillfället erlagts. Åklagaren syntes helt förbluffad vid den vändning saken sålunda tog, men fann sig snart samt begärde det vittnet måtte blifva ålagdt inställa sig hos sin själasörjare för erhållande af undervisning iom edens vigt. Utslag skulle afkunnas nästa måndag. Bladet upplyser tillika att förenämda åklagare blifvit af kon. befhde förordad i och för erhållande af den stadsfiskalstjerst som han nu på förordnande innehar. Huru djupt det nu slutade kriget gripit in i de tyska familjerna, finner man af följande notiser: Af kretsdomstolsdirektören Protzens i Anklam 8 söner hafva 7 gjort fälttåget. En landtbrukare i byn Liebenau vid Merseburg har haft i kriget 4 söner och 6 mågar. Tre söner och en af mågarne ha stupat. Den tagna preussiska fanan. Från Versailles skrifves den 13 dennes till Independance belge: CMenotti Garibaldi har af egen drift skrifvit ett mycket höfligt bref till general Maånteuffel, i hvilket han meddelar honom, att det 6l:sta preussiska infanteriregementets fana, hvilken påståtts varit tagen af fienden, har återfunnits på bataljfiltet under en hop döda och sårade. Det framgår af detta bref, att det 61:sta regementet försvarat sin fana med den stör