Dagens Nyheter – 25 februari 1871, sida 2

dens beslut utan att någon diskussion derom ifrågakom. Beträffande hr E. Sparres motion om åtgärder för a. spridande af slöjdskicklighet bland landets befolkning hade det för berörda fråga tillsatta utskott föreslagit . att hushållnings-sällskapens ombud ville i skrifvelse till hushållnings-sällska pen hemställa, att desse, till befördrande af slöjdskicklighet samt afsättning af husslöjdsalster, dels måtte medverka, oeh genom understöd bidraga till allmännare införande bland undervisningsämnen i folkskolan, af ritkonst, äfvensom till bibringande åt ungdomen af de företa grunderna för handarbete, vare sig genom inrättandet af slöjdskolor i förening med folkskolorna, eller annorledes; dels, med den kännedom, hushållningssällskapen hvar för sig ega om tillgång på personer, som, med förvärfvad insigt i vissa näringsgrenar, förena förmågan att meddela densamma, ville, entingen af tillgängliga medel bekosta sådan undervisning åt den fullvuxna befolkningen, eller, i saknad af tillgång dertill, hos landtbruks-akademien anmäla sådana personer till erhållande af statsanslag. mot förbindelse att meddela undervisning i vissa slöjder; dels slutligen bidraga till anordnandet, ä limpliga orter, samt deriblaud oxempelvis större jernviesslationer af utsäljningslokaler för ortens industrioch husslöjdsalster. . Härom uppstod diskussion, hvari flera af ombuden deltogo. Med anledning af framställd fråga af hr Asker, redogjorde herrar Sparre, Odelkterg och r. Koch tör hvad som i deras respektive län, Plfsborgs, Stockholms och Blekinge, för saken redan blifvit åtgjordt. Det af utskottet framställda förslaget förordades af hrr v. Koch, Almqvist, Tersmeden, Arrheniu, vor Ehtenheim, Asplund, Mannerskantz, Sparre och Asker. Deremot yttrade hir J. O. Mörner och v. Hofsten betänkligheter mot detta förslag, hufvudsakligen på den grund, att i vårt land ännu fattas både behöfligt antal folkskolor och lärare för att bibringa den nödiga folkundervisningen, hvartill kommer att der fullständiga ekolor finnas, tiden ej räcker till för redan anbefallda läroämnen. Församlingarne äro dessutom redan underkastade så stora uppoffringar för sina skolor, att man ej har något hopp om ait de ytterligare skulle vilja uppföra slöjdsko!or, hvilket dock blefve nödvändigt i de ul!ra flesta kommuner. Att aflita en skrifvelse, hvars efterkommande stöter på sådana praktiska omöjligheter, vore derför mindre lämpligt, hvarför de afstyrkte denna åtgärd. Å andra sidan framhölls emellertid den stora vigten af att undervisning i slöjd meddelas, så att man ej får försumma något tillfälle att derpå fista uppmärksamhet och ej heller sky uppoffringar för ändamålet. Det skulle dessutom ej medföra någon fara, om något eller några af nu anbefallda läroämnen i folkskolorna fiuge i afscende å lärotidena maka åt sig något för slöjdundervisning. Det är en undervisning i främsta rummet gagnande för det praktiska lifvet, det är undervisning om arbetets nödvändighet, som fattas i hela vårt skolvägende. Folkskolan har icke minst kommit på en afväg i detta full, och det vore nu ej för tidigt att återföra henne i den naturliga och mest gagnande riktningen. Då befolkuingen blelve öfvertygad om hvilka fördelar slöjdskolorna komme att medföra, skulle kommunerna ej heller undandraga sig de dermed förbundna uppofiringarna. Utgången blef, att ombuden godkände hvad utskottet föreslagit. Slutligen företogo ombuden till behandling den af herr Sparre väckta frågan om inriättande af Varumagasiner. Det härför tillsatta utskottet föreslog att en komitå af 5 personer för vidtagande af åtgär der till bildande af bolag för nämda ändamål skulle tillsättas. Hr J, O. Mörner anmärkte endast mot detta förslag, att han å östgötarneg vägnar ieke viile iklada sig några kostnader för tryckningen af denna komitås betänkande med hvad mera som i fölid deraf kunde föranleda utgifter. Häröfver reflekterade emellertid icke öfriga ombud, utan beslutet blef att en komit skulle tillsättas, hvartill val efter några minuters enskildt samspråk företogs, och blefvo följande personer till komittledamöter utsedda, nemligen ledamöterna af riks dagens första kammare J. Stjernblad och G-. af Ugglas, generalkonsul I. Davidson, landshöfding E. Sparre och brukspatroniLars Lindberg på Kolswa. Till revisorer för mötets räkenskaper utså