Dagens Nyheter – 21 februari 1871, sida 2

domarne voro opartiska nog att uppoffra en man af sin egen nation, en man som utgjutit hinduiskt blod. På rättegångsdagen hvimlade redan tidigt om morgonen alla gator, som ledde till det hus, der domstolen skulle sammanträda, af menniskor utaf alla färger. Domarne voro fem till antalet, och fördes ordet af brottmålsdomaren ; allmänna äklagarer satt på sin bänk. Man införde fångarne. De buro samma kläder, som under den olycksaliga jagten blifvit så illa tilltygade. Dock tyckte den förnäma verldens damer, både de hvita och de kopparfärgade, att dessa unga män såge mycket bra ut, och att de icke alls liknade mördare. Efter att ha frågat de anklagade angående deras ålder. deras yrke, deras hemort 0. 8. v., lät brottmålsdomaren inkalla vittnena. Ieke mindre än fjorton personer afgåfvo öfverensstämmande vittnesberättelser. De försäkrade alla att Gabriel och Klerbbs hade mördat deras vän och husbonde mellan Lutchmiflodens strand och Ravana-passen, samt att de, för att undgå att förföljas af det öfriga jagtsällskapet, kastat sig i floden, summit öfver derna och försvunnit bland de täta träder på andra sidan. Efter dessa vittnen förekallades brahmanen Syaly; han sade att Gabriel och Klerbbs hade kommit till hans hus på qvällen efter mordet; att deras fysionomier då voro dystra;