Dagens Nyheter – 16 februari 1871, sida 1

någon fiende haie der blifvit lossedt från den dag då kung Göstas ofvannämda befästningar anlades, likasom icke nägot sådant sedermera ända till denna dag kommit i fråga. Under tiden hade år 1724 Fredriksborgs fästningstorn blifvit anlagdt på högsta höjden af ett berg å Wermdön, j närheten af fjärden Trälhafvet, för att skydda inleppet dernedanför. Från denna fästningsbyggnad, som fullbordades år 1735, lefver ännu den sägen, att byggmästaren, hvilken var egare till den närbelägna landtegendomen NSiggestad, försedde denna gård med en ny åbyggnad af samma materialier som kronan begagnade för Fredriksborg, hvilket ännu bär syn för sägen, Det senast omnämda fistningstornet ansågs snart fullkomligt oanvändbart och fick ailtså förfalla till en ruin, som det nu är. För att likväl utföra något begagneligt i befästningsväg, anlades nedanföro Fredriksborgslandet, nära vattenytan, en kaponier med batterier och det djupa sundet blef samtidigt dermed fyldt med sten. Detta arbete, som verkställdes omkring år 1838, medförde enorma utgifter, icke egentligen i och för arbetet sådant det bort ske, utan genom det sätt hvarpå det utfördes. Till en början sprängdes sten ur de närbelägna bergen och utfördes med pråmar i sundet, der pråmarne aflastades; men detta arbete, som skedde af arbetskommenderadt manskap, ansågs då alltför dyrt och lemnades åsido, hvarefter detsamma fick utföras på beting af dertill hugade skärgårdsboer, hvilka fingo lof att med storbåtar ditföra kullerstenar, plockade från stränderna, i stället för sprängd sten, och att sänka desamma i sundet, efter det båtarnes bärighet eller djupgående för last af ctt visst antal kubikfot sten beräknats, derefter betalning skulle erläggas. Omkring hundrade båtar voro sysselsatta härmed samtidigt; arbetet gick undan, och entreprenörerna voro så belåtna, att de icke kunde hålla inne med de hemliga orsakorna deriill, när det upptäcktes, att det välsignade arbetet ieke ville taga slut. Dut blef då kunnigt, att arbetet bedrefs så tillvida utan kontroll, att de personer, hvilka skulle hafva uppsigt öfver lossningen, läto sig nöja med att anteckna de. till lossning anmälda båtarne, deras egare och deras uppmättainnehåll, utan att öfvervara lossningen, hvarigenom hände, hvad mången ännu har i friskt minn;3, nemligen att en del skeppare icke brydde sig om att i sundet afiasta mer än en ringa del af de medförda kullersterarna, utan hade dem qvar till nästa resa. Detta underslef bedrefs till och med så systematiskt, att många båtar, sedan deras bäirighet blifvit beräknad och annoterad genom ett märke i förstäfven, förseddes med ett dubbelt skott eller golf, derunder sten af betydlig tyngd kunde rymmas, utgörande en stinlig barlast för att hålla farkosten behörigen nodtryckt i vattnet; då för några få stenar, som lastades ofvanpå skettet och lemnades i sundet, ficks betalning som för full last .:, Här kan man väl tillämpa ordspråket: kasta penningar i sjön; men sedan detta ofog fått opåtaldt fortfara många månader och allt skyllats på det bottenlösa djupet, hellre än att röja förhållanden hvilka man : Knepet var icke bortglömdt af skärgårdsboerna när de: levererade grus till Nybrovikens fyllinde för några år sedah. . rn Nn ker Köer LÄ DITA RA JAR SR ES RN NI RR RR ET SVA ER TEE RT or bt Br