Dagens Nyheter – 15 februari 1871, sida 1

—F erfara att ni icke befinner or på ett hotell vid Provence-gatan eller i ett normandiskt slott. Samtalet hade verkligen antsgit en helt annan karakter än den triviala, äckliga, som vanligen är rådande inom sällskapslifvet i London och Paris. Det tycktes sem om hvar och en berättade en dröm, en saga. Ehuru alla bordsgästerna talade engelska, fick man i hvarje ögonblick midt ibland detta föga klangfulla språk med dess ofta återkommande dofyva y-ljud höra välklingando indiska benämningar. Ib!and upphörde plötsligt serlet af rösterna; det var då festens drottning öppnade sina läppar. En hvar ville lyssna till hennes melodiska tal. . Eva berättade episoder från sin äfventyrliga barndom: än var det fråga om en strid mellan bufflar och tigrar, som hennes beskyddaro, den omåttligt rike Palmer, köpt åt henne med stor kostnad, för att bereda henne en stunds nöje; än talade hon om sin unde:bara bröllopsfest, då Palmer — densamme af hvilken hon fätt den förut omtalade millionen piastrar — lät arrangera ett konstgjordt eldsprutande berg samt antända ett Pparfymeradt Jättebål, hvilket lyste i natten, åstadkormande en blåaktig dager öfver Tinnevelys sjö och kullar, och spridde vällukt på många mils omkrets, Hon talade äfven om sin hinduiske mans artiga infall att utströ guld i stor ymnighet för att hopsamla alla Coromandel-kustens EVA, BERÄTTELSE FRÅN INDIRN. 3.