Dagens Nyheter – 14 februari 1871, sida 1

Article Image
rr a a nn krigförande makterna, har jag afhällit mig från allt, som kunde tydas såsom en obefogad inblandning i tvenne parters ömsesidiga angelägenheter, af hvilka parter ingendera visat böjelse att föreslå sådana vilkor för en biläggning af tvisten, som det förefanns någon utsigt till att den andra skulle gå in på. Jag har lyckats vid mer än ett tillfäll bidraga till att sätta representanterna för de två stridande länderna i förtrolig förbindelse med hvarandra; men intet verkligt resultat vanns, emedan hungersnöden framtvingade Paris kapitulation. Det vapenstillestånd, som nu användes till sammankallandet af en riksförsamling i Frankrike, har åstadkommit ett uppehåll i den förut ständigt fortgående tillväxten af menskliga lidelser å ömse sidor och har ånyo uppväckt hoppet om en fullkomlig förlikning. Det är min bön att detta uppehåll må leda till en fred, som kan antagas med trygghet och med ära af de två stora, tappra nationerna och som skall vinna Europas bifall och gifva utsigt till att bli af lång varaktighet. Jag beklagar att jag icke varit i tillfälle att på formenligt sätt ackreditera mitt sändebud hos den regering för nationalförsvaret, som wvarit bestående i Frankrike sedan rovolutionen i september månad; men detta har dock icke skadat harmonien och den verksamma förbindelsen mellan de två staterna. Konungen af Preussen har antagit titeln kejsare af Tyskland på uppmaning af nationens högsta myndigheter. Jag har afgifvit min lyckönskan till en händelse, som vittnar om Tysklands fasthet och oafhängighet, och hvilken jag hoppas äfven skall bereda det curopeiskå systemet ökad fasthet. I förening med andra europeiska makter har jag försökt upprätthålla traktaternas helgd och aflägsna hvurje missförstånd med afseende på deras förpligtelsers bindande karakter, De makter, som afslutat 1856 års traktat, gingo in på att en konferens skulle sammanträda i London. Denna konferens har nu arbetat någon tid, och det är mitt hopp att resuttatet af dess förhandlingar skall blifva dels upprätthållandet : såväl af den offentliga rättens grundsatser som traktatens egen allmänna grundsats, dels framkallandet af revidering af några af dess bestämmelser i en lojal och försonlig anda till vittnesbröd om en bjertlig samverkan mellan makterna gentemot Orienten. Jag beklagar mycket att mina allvarliga sträfvanden icke ha förmått utverka att vid korferensen tillstädeskommit en representant för Frankrike, som var en af de vigtigaste deltagarne i 1856 års traktat, och som alltid skall förblifva en framstående och oumbiärlig medlem af dået stora europeiska samfundet. De lärdomar, som nu pågående krig medfört i militäriskt hänseende, ha varit talrika och betydelsefulla. Tiden synes egnad till att draga nytta af dessa lärdomar genom att göra kraftigare ansträngningar än hittills för att uppnå praktiska förbättringar. Vid sträfvandena härför skola vi icke underlåta att fästa afseende på vårt lands egendomliga förhållanden, som. äro så gyRnsamma för vårt folks frihet och säkerhet, och om öfvergången från ett mindre till ett mera kraftigt och elastiskt försvarssystem skulle befinnas medföra åtminstone för någon tid en tillökning i åtskilliga bördor, skola eder klokbet och fosterlandskärlek

14 februari 1871, sida 1

Thumbnail