ett af Asiens vidunder? Åh, det är en orimlighet! Denna hustru älskar icke sin man. — Var ej så viss härpå... De qvinnorna! de qvinnorna! sade Klerbbs i melankolisk ton. -Ah! tänk er blott, herr Klerbbs, om denne indian komme till Paris och deltoge der med sin fru i sällskapslifvet! Inom tre dagar skulle han finna sig lurad. — Det är möjligt; men han far icke till Paris . . . Vill ni att jag skall ge er ett godt råd, min granne? — Ja, låt höra, herr Klerbbs. — Ännu kan ni räddas, ty det är tid dertill; men skynda er. Stig redan i morgon vid daggryningen till häst och res er väg. — Nej, jag reser icke. Jag väntat på ett bref från herr de Lacgpede, som, då det är väl anländt till Madras, kommer att sändas efter mig hit. Vetenskapens intresse går framför allt. — Bah! .. . . Också jag begaf mig hit för att i vetenskapligt syfte undersöka Tinnevelytrakten. Ett lärdt samfund i London underhåller mig här med stor kostnad, och har jag i uppdrag att söka efter ett outgifvet arbete rörande malabarernas religion. Jag har redan läst igenom två tusen böcker, och ännu har jag ingenting upptäckt. Och nu är jag dömd att göra en färd till det inre af detta land, att vandra på en sand, tillräckligt upphettad för att man derpå skulle kunna koka strutsÄgg, samt att under denna promenad belysas