Dagens Nyheter – 11 februari 1871, sida 1

En blick på vår nuvarande akademiska verksamhet, sedd från medborgerlig synpunkt. (Slut från gärdagsbladet.) Statens ecklesiastika tjenetemäns antal är nu hufvudsakligen detsamma som vid tidskiftets början och dödlighetsprocenter bland dem möjligen mindre, säkerligen cj större. I förhållande till den under tiden allestädes ökade folkmängden är dock kyrkoståndets tvungna verksamhet minskad, emedan det blifvit befriadt från en del af de kommunala bestyren som förut hbufvudsakligen tyngde det. Denna bana synes derför vara stängd för en öfverskjutande rekrytering af uvga krafter, om de skulle der söka inträda utöfver erforderligt behof. Detta tycks dock alldeles ej vara fallet, emedan man tvärtom klagar öfver prestbrist i alla stiften. Någon specifik orsak måste derför afhålla on tillräcklig del af det stora antalet studenter från att vända sin håg åt kyrkoväsendet. De juridiska och kamerala tjenstemannakårerna kunna äfven anses vara obetydligt elastiska för upptagande och sysselsättande af flera krafter än som med dessa tjensteverks normala reglering öfverensstämmer; helst som :statsintresset på senare tid yisat en verksam sträfvan att indraga eller med andra sammanslå befattningar, hvilka ej anses såsom absolut nödiga tjenster. Det stora öfverskottet studerande mot förr kan således ej användas inom de egentliga embetsverken. Kommer så i ordningen det filosofiska studiet, för dem som egna sig åt läroverkens nu hufvudsakligen redan fyllda behofver, hvilka dock måste antagas i sina ansträngande kall erfordra starkare omsättning än de båda förenämnda samhällsklasserna; för den i sitt eget ändamål nöjda, Högre själsodlingen; för det högre vetenskapliga och akademiska lifvet och för det lyckligare utrustade proprietärståndet; slutligen för militäroch telegrafivetenskaperna, litteratörsyrket 0. s. v. Dessa tillsammans inrymma TERS TYS RKOSTROS TYSTA ORO ÅT TT BETT MOT NET I TIL STATT. IVB TID ALISA JE FT