Dagens Nyheter – 10 februari 1871, sida 1

vara hvita, men den öfriga kroppen svart, såsom hans egen. Äfvenledes voro inbyggarne förundrade öfver att våra vagnar kunde gå framåt med så mycken lätthet och att hjulen rörde sig. Do hade säkerligen icke erfarit en större förvåning, om hjulen varit fyrkantiga. Den 18 september gjorde jag på egen hand en liten utflykt, för att söka något större villebråd; och tänk — det lyckades mig att skjuta en elefant, af hvilken jag fick icke mindre än 200 skålpund elfenben. Äfven denna gång hade jag anordnat en skarm. Det torde kanske intressera dig att veta hvad med en skarm egentligen menas. Se hären beskrifning derpå: Ett hål gräfves i jorden, 7 fot långt, 4 fot bredt och 222 fot djupt. Detta hål öfvertäckes med tjocka trädstammar, så att öppniogen blir endast 1 fot bred. :Derpå läggas grästorfvor och jord öfver alltsammans, så att ingenting synes. Sådana der skarmer gör man vid vattenställen, som man funnit mycket besökas af elefanter, och förlägger dem vanligen 8 å 10 alnar från vattnet. Ej . sällan göra de god effekt: ett bräckt ben är jägaren till lika stor nytta som ett lyckligt skott. Den 3 oktober begynte regntiden. I tre dagar hade vi en oafbruten åska. Hvilken skillnad mellau åskan här och hemma! Kan du tänka dig att i mer, än halftannat dygn följde blixtarne på hvarandra med en sädan