Dagens Nyheter – 8 februari 1871, sida 1

folken, men anledningar att befara hennes vi dare krioggripande saknas icke. Dessa ut tryck förefalla oväntade, ty det ger dock u gom skulle kriget ej taga någon vidare utsträck ning, då Frankrike numera icke kan hoppas på några allierade, och Tyskland icke har be hof deraf. En förklaring tyckes dock ligga: de följande uttrycken gom lyda sålunda : frak tater, ingångia för ordnande af de särskild: staternas inbördes förhållande, omgilvasicke af samma helgd som tillförene, och det politi ska rättstillståndet kan alltså anses hvila på osäker grundval, Häraf torde man kunns draga den slutsats, att härmed afses Rysslands uppsägelse ar traktaten af 1856, en fråga som pu utgör föremål för en särskild konferens. der Sverige dock icke är representeradt. — Jag vill lemna till män, som förstå den saken bättre, att afgöra om det var nödvändigt att under våra neutrala förhållanden uttala ord hyvilkas underförstådda mening kan betraktas om icke som en utmaning dock som ett klarder af en liten stat mot en stormakts åtgöranden. Väl har man i tidningar allmänt sett dessa tankar uttelade, och nog är man ense om deras sanning, men en helt annan vigt och betydelse erhålla sådana uttryck, då de uttalas af den ena statsmakten i ett land till den andra. Också torde man kunna anmärka, att det i alla tider har varit rätt klent med det politiska rättstillståndet, och att traktater icke längre hållas än till dess man ser sin fördel af att bryta dem och ser sig ha tillräcklig kraft att våga en sådan brytning. Slutligen har man anmärkt att det icke nämnes något om landets stöllving till utlandet. Det har vanligen varit bruket, att regeringen yttrat att den står i vänskapligt förhållande till alla utländska makter, on stående fras, om man så vill kalla detsamma, men som nu vunnit uppvärksamhet genom dess frånvaro. Hmellertid, fven om en ech annan af de mera försigtige fruktat attidessa ömnämda förhållanden kunna spåra någon anledning till störande af vår lyckliga fred, s8å torde dock å andra sidan man kunna lugna sig för dylika farhågor, då man finner, att det begärda anslaget till armön är så stäldt, att det skall utgå på flera ärs tid, och att det tyckes vara under trycket af den europeiska ställningen, som regeringen nu begagnar tillfället att handla energiskt och såga den skattbostätönrande statsmakten på rent allvar, att det icke går an att längre dröja med att ordna värt försvarsväsende på ett sätt som är oundgänvgligt nödvändigt, på det vi icke må stå alldeles redlösa, och det är alltså en Hig omtanka för detta förhållande som dikterat trontalets allvarliga uttryck, med hvilka man tror sig så mycket mera kunna verka på riksdagens medgörlighet. ) ) Tyvärr har regeringen, af ömhet för indelnivgsverket, atgifvit ett tv slag som icke kan antarss. Det blir ej representationens fel, om äfven detta år går förbi utan att en genomgripande förändring at landtförsvaret blir beslutad. DN